Stadsnära safari!



Till mormors sista dag här i Kenya (för den här gången....) så hade vi sparat safarin i Nairobi National Park (NNP). Det var första gången för oss i den parken men vi hade tidigare hört mycket gott om den. Parken ligger just utanför Nairobi city - på ena sidan Langata Road ligger Wilson Airport och NNP och på andra sidan ligger tät bebyggelse och slumområdet Kibera bland annat...

 

Vi hade bestämt med Salash att han skulle hämta oss klockan sju så det var tidig start som gällde för oss allihopa. Just som vi sitter och äter frukost ringer han och är SJUK!! Panik i lägret - ska vi inte få någon safari nu?? Vi har ju inte fler dagar att vifta på för mormors del så jag blev minst sagt på liiiiiite dåligt humör....

 

Men - jag har ju en driftig man och några telefonsamtal senare så har vi en ny chaufför/guide - till i princip samma pris också :) Gött mos!! Visserligen kom vi inte iväg till klockan sju men halv åtta i alla fall och det får man väl säga vara med beröm godkänd nödlösning!

 

Utsikt från Langata Road mot Kibera

 

Grinden till parken - grindarna är alltid lika fina i nationalparkerna

 

Man kan ju tro att det är nåt tragiskt vi är på väg till.... :)

 

Det var verkligen ett fantastiskt landskap som mötte oss när vi väl kom innanför grindarna. Kilometervis av savann - just utanför staden - helt fantastiskt!

 

En pyttebit av savannen - och vackra Ngong Hills i bakgrunden



Redan efter några hundra meter i parken började vi se djur. Mycket zebror bland annat. Och på bilden här nedan ser man tydligt hur nära bebyggelsen är inpå parken! I de husen skulle man ju kunna tänka sig att bo när de blir färdiga.

 





Zebror och halvfärdiga hus

Eftersom vi har rätt ok zoom på kameran så kunde vi till och med fota nästan ända "hem". De två höga husen i bakgrunden ligger nämligen alldeles nära där vi bor. Vårt eget hus är tyvärr för lågt för att synas bakom träden.

De två gula höghusen bredvid Yaya Center

Mycket mer långt behövde vi inte åka innan vi kunde pricka för vårt fjärde djur av "Big Five". Två noshörningar vilade i gräset inte alls långt från vägen vi kom åkande på. Magnifikt djur och vi stod en lång stund och bara tittade på de två.

Ngong Hills i bakgrunden här också

Kanske inte djuret man muckar med i första taget...

Struts såg vi också! Rätt fräckt djur det också faktiskt.

Vi märkte på en del av fordonen i parken att det var en stadsnära park om man säger så.... Som tur var så var det ju torrt och fint på de flesta vägarna i alla fall, annars hade i alla fall inte jag gett mig ut med den här safaribilen!

Verkade funka ändå men jag undrar hur mycket de såg i den låga bilen...

Susanne och Louise fick sen sin första närkontakt med zebror som korsade vägen just bakom vår bil. Vackra djur.

Efter ett tags körning på savannen så kom vi längre ned mot en flodfåra som går genom parken och då ändrade landskapet karaktär något och det blev mer kuperat och mer träd och buskar. Vi stannade till på en utsiktsplats precis intill fåran.

Louise och mormor spejar på utsikten

Och där träffade vi den här lille filuren. En "Rock Hyrax", har ingen aning om vad den kallas på svenska dock. Men ni vet väl att det här är elefanten närmaste släkting? Ja det är ju en viss skillnad på storleken men så ska det tydligen vara med generna i alla fall.

Den är ju rätt söt i alla fall

Massor av acaciaträd och annan växtlighet åkte vi förbi.

 

 

 

Liggande giraffer ser man ju inte jätteofta, de ser rätt coola ut när de ligger ner också!

 



 

Den här lille sötnosen låg och solade sig just bredvid vägen. Häftigt djur det också men jag ser det helst på håll...

Vi gjorde ett litet längre stopp då vi fick lov att gå ut ur bilen. Vi var då nere vid floden som utgör gränsen mellan parken och masailand. Här anslöt vi till en grupp som just skulle ge sig iväg med en beväpnad "ranger", alltså parkvakt. Som kuriosa kan jag berätta att den andra gruppen var en svensk vars fru jobbar på FN här i Kenya och kenyanerna som var med var deras trädgårdsmästare, vakter mm. Helt galet att man skulle stöta på en svensk just där men så är det, världen är rätt liten.

 

 

 

Vi gick en rätt bra bit iväg och vår grupp blev flera gånger tillrättavisad av vakten som tyckte att vi inte höll ihop och att vi inte var tysta nog... Han upplyste oss om att det kunde finnas farliga djur som låg och vilade i närheten. Det var faktiskt lite småkusligt att gå en så pass lång bit bort från parkeringen. Stigen gick precis bredvid floden och runt omkring var massor av bra gömställen för farliga djur...

 

Jag hade ju till på köpet lurat med Benny som dagen innan skadade sitt friska knä ganska rejält under fotbollsmatchen med de andra adoptivpapporna här. Dessutom bar han Lukas i bärselen.... Hade jag vetat att det var så läskigt hade jag nog inte uppmuntrat dem att följa med på promenaden utan bett dem att stanna vid bilen!

 

Till sist gjorde vid ett stopp en bit fram vid floden och vakten berättade att det under dagen varit 5 krokodiler i vattnet just nedanför där vi stod. Men nu kunde vi bara se en i vattnet. Jag vill inte veta var de andra höll hus!

 

 

 

Vi gick lite till och stannade till sist vid floden igen och då berättade vakten att det på morgonen varit en lejonhona just vid det stället som druckit vatten ur floden. Då tyckte jag att det var dags att gå tillbaka och det var det tack och lov också.

 

På vägen tillbaka så gick vi över bron över floden. På andra sidan floden så är det inte nationalpark längre utan masailand men djuren går klart även över floden till sidan som inte är nationalpark. På masai-sidan så använder masaierna floden till dricksvatten till sina djur, kor, får och getter.

 

 

 

När vi kom hem till Gemina Court igen fick vi höra att några av adoptivfamiljerna som varit just på den här bron såg lejon på båda sidorna av floden när de stod på bron.... Tur att vi inte visste det när vi var där kan man ju säga!!

 

För någon månad sen så var det några lejon som tog några av masaiernas djur. Som hämnd så tog masaierna livet av 6 stycken lejon. Oerhört tragiskt och en stor förlust för parkens lejonstam som inte är mer än cirka 50 djur stor. Detta hände trots att staten ersätter djurägarna för förlusten. 

 

De här underbara små "love birds" lever i träden precis vid floden. Visst är de underbart söta?!

 

 

Vi överlevde vår lilla promenad tack och lov och krokodilen var ju faktiskt det enda farliga vi såg. Förmodligen var det några fler farliga djur som såg oss dock!

 

Efter den nervpärsen så var det dags för lunch och då stannade vi vid det här picknick-stället.  

 

Som ni kanske kan se på den här skylten så står det "beware of baboons", alltså "se upp för babianerna". Babianer är ett elände på alla sådana här ställen. De är mästare på att stjäla mat och attackerar gärna om de ser något de är sugna på. På många ställen häromkring kan man inte ens ha med sig mat, man blir påhoppad av de listiga aporna direkt! Tydligen biter slangbellor på aporna, men se det hade vi ju ingen med oss. Att slänga vatten på dem provade Benny men jag undrar om det inte snarare triggade dem... Vår stackars chaufför hade fullt sjå med att kasta sten på dem när vi stannade.

Eftersom ett picknickbord såg ut så här så beslutade vi oss snabbt för att, trots den fruktansvärda hettan, slå ner luckorna på bilen och helt sonika äta vår lunch i den dövarma bilen istället.

Den lille är ju rätt söt men det är väl också allt!

Visst var det lite varmt men det gick alldeles utmärkt att äta snabblunch i bilen, allt för att slippa aporna. Lukas klarar det fint i alla fall :) Tror aldrig Benny varit så snabb på att byta blöjan heller!

Välling är grejer det!

Efter snabblunchen fortsatte vår färd. Vi kom bland annat fram till en liten damm långt bort i parken. Där såg vi en del fåglar vi inte sett innan.

 

Egyptisk gås har vi förvisso sett innan men inte en hel familj

Skedstorken var en helt ny varelse för oss. De hade fullt upp i vattenbrynet och silade vatten genom sina näbbar på ett väldigt systematiskt sätt. De jobbade två och två hela tiden och gick liksom efter varandra för att inte missa något ätbart. Flera gånger lyfte de huvudet och hade någon liten fisk eller groda i näbben. Kul att se.

 

Färden fortsatte hemåt och då fick vi på långt håll (ursäkta oskärpan) se en liten flock med hartebeest (koantilop) med vad vi tror var en alldeles nyfödd bebis. Visst ser den blöt och alldeles nyfödd ut?

 

Hartebeest med bebis

Vi såg också en enhornad eland - ser ju rätt rolig ut :)



Eland, den största modellen av antilop

Massor av zebror såg vi också. Bland annat den här som svalkade hovarna i den tryckande värmen. Det var verkligen riktigt varmt den dagen!

Fotbad för zebror

Så här fina vägskyltar finns det vid vägskälen i parken.

Bland det sista vi såg var ett stort gäng bufflar.

Bufflar med Nairobis skyline i bakgrunden

 Ja det var verkligen en fantastisk dag på alla vis. Nairobi National Park levde verkligen upp till de omdömen vi hört innan turen och vi kommer definitivt att återvända en eller flera gånger innan vi lämnar Kenya. Allt annat vore tjänstefel med tanke på att vi har det så nära!

 

Så här snygga (?) var vi i solgasset! Det var rätt skönt att ha hatt kan jag berätta med tanke på att vi inte hade något tak över oss i bilen. Och om ni undrar varför jag i så fall har fleecetröja på så kan jag berätta att det inte var för att bränna sönder mig....

 

Snyggve gånger tre :)

 Till sist var det i alla fall dags att lämna parken helt och hållet, så här ser gaten ut inifrån parken.

Hemma igen på Gemina Court var det bara att tömma bilen, ge sig in i skugga och ta en dusch efter en helt fantastisk dag - en perfekt avslutning på mormors besök här i Kenya! 

 

Utpackning pågår

Det var det hela för den här gången - vi hörs nog snart igen!

//Sara

Dagar som blir så där himla mycket bättre än vad man trott!

I morse - eller i natt - vaknade Lukas klockan 4.00..... Och tänkte INTE somna om som han vanligtvis gör så snällt så. Han låg ett tag i vår säng, babblandes och sparkade pappa så efter ett tag skickade vi ut pappan i soffan så att han åtminstone skulle få vila lite. Jag trodde i min enfald att han skulle lyckas somna en stund i vår säng. Men icke. Pappan tog då hand om sonen och jag kunde faktiskt få slumra vidare en stund innan det var dags för frukost. Rätt skönt faktiskt.

Att vakna så tidigt brukar leda till en jobbig dag, både för barn och föräldrar så vi bestämde oss för att ta vagnen och gå en lite längre promenad. Kanske kunde vi då få honom att sova en stund i alla fall. Mycket riktigt - det tog inte så lång stund innan de små bruna ögonen slocknade :)

Vi beslutade att ge oss ut och leta rätt på den närmast belägna golfbanan här i Nairobi. Vi har ju inte spelat golf på MYCKET länge och har inte heller några golfklubbor med oss hit men titta kan man ju alltid göra, kanske så hyr de ut klubbor....
Jag hade bestämt för mig att jag sett infartsskylten till golfklubben och mycket riktigt så var det där den låg - Royal Nairobi Golf Club - fint ska det vara vet ni :) (http://royalnairobigc.com/)

Vi pejlade runt lite grann och fick reda på att ja, det går bra att spela greenfeerunda som gäst, och ja, det finns klubbor att hyra (snorbilligt också så klart...). Attans också. Jag visste att det var en dum idé att gå dit. Hittills har abstinensen från golfen hållit sig i schack men när man nu såg den fina banan så klart attan att suget kom tillbaka.

Idag nöjde vi oss med en kaffe dock. Dyrt som sjutton - 8 kronor för två små kannor kaffe med varm mjölk till. Kenya är ett underbart land ;)

Så klart var det någon som vaknade när det började dofta kaffe - han har en magisk fikasensor vår son!! Men trött var han allt fortfarande!

Kaffedags på klubbens veranda

 Egentligen fick man inte ta kort på banan men jag smygfotade lite i alla fall....

Puttinggreen och 18e hålets green

Hål 9 tror vi - de hade tyvärr inga banguider

Just att fika på klubben var lite av underhållning i sig. Vi gick till restaurangen och frågade efter två koppar kaffe. Ok sa servitören, då går ni ner till receptionen och löser ett kort som laddas med 1000 shilling. Kortet använder ni sen till att betala här i restaurangen och blir det pengar över på kortet så får ni det tillbaka när ni går härifrån.

Aha tänkte jag, smart att kunna ladda fikakortet för medlemmar som är där ofta, men se där hade jag helt fel, för kortet fick man inte ta med sig därifrån. Alltså fick vi efter vår fika gå tillbaka receptionen med kortet och få tillbaka 900 shilling igen (eftersom kaffet för oss båda kostade 100 shilling...). Mycket intressant system - hur många svenskar hade stått ut med det??

Nåväl, efter att vi kollat runt vad vi tyckte vi behövde så gav vi oss ut på trottoarerna och gatorna igen. Klockan hade nu blivit närmare 12 och av någon konstig anledning så befann vi oss i närheten av vår favoritrestaurang Chef´n´Chef :) Vilket innebär att vi befann oss i helt motsatt riktning mot vad vi gjorde från början - märkligt... ;)

Idag blev det däremot inte vår standardrätt samosas som är superdupergoda där. Nej vi provade idag både deras köttgryta och böngryta och Lukas (och jag) provade också pannkakorna.

Shit pommes frites vad det var gott - och som vanligt oförskämt billigt. Mat till oss alla tre, en läsk och en halv liter vatten kostade 600 shilling - 48 kronor alltså! Plus att vi fick promenaden dit på köpet! Köttgryta tänker jag inte ge mig på att laga här fler gånger, det är bättre att gå dit och få sig en rejäl portion med riktigt god gryta (med mört kött!) för 17 kronor!

Jag har insett de sista dagarna att det nog är dags för en klippning för min del och som ni såg på bilden av Benny så var han också i behov av detta. Sagt och gjort - vi begav oss till Yaya för att hinna med och klippa oss också idag.

På vägen dit mötte vi den här modiga mannen... I stans värsta backe så håller han alltså på att ta sig nerför med den här kärran som först och främst är tung i sig själv (stor tung hjulaxel med riktiga bilhjul och stadig träkonstruktion) men också med en gigantisk vattentank på. Hujedamej - jag vågade knappt titta bakåt för att se hur det gick när vi hade passerat. Efter den långa branta backen nedåt så har han också lika brant backe uppför om det nu inte var så att tanken skulle levereras nere i svackan. Vi kan ju alltid hoppas det för hans del - jag tyckte det var tungt att köra barnvagnen nerför och uppför samma backe...

Trafikkaos blev det ju klart också för i Nairobi har alla bråttom i trafiken i alla fall!

Hos frisörerna på Yaya som vi klippt oss tidigare hade de såklart tid idag också - underbart att inte behöva boka tid! När vi sa att vi inte kunde klippa oss samtidigt eftersom vi hade Lukas med oss så sa den söta tjejen i receptionen att "jamen jag kan väl ta hand om honom så ni kan bli klippta båda två". Ja tänkte vi - det är säkert inget problem så vi blev alla tre väl omhändertagna! Vi kunde inte se ut till receptionen men ibland hörde vi Lukas babbla på med henne som att allt var som vanligt :)

Idag fick vi till och med håret tvättat båda två - helt underbart lyxigt :) Och efter vi var färdiga så väntade en lycklig son - men jag har nog aldrig fått så hårda kramar och blöta pussar som jag fick när jag plockade upp honom! Han hade haft det bra men han hade nog allt saknat sin mamma - goa unge!
Och även här så blev notan helt överkomlig - två klippningar inklusive tvätt och styling för 200 svenska enkronor.... Life is good :) Så då gör det inget om man klipper sig en gång i månaden!

Nu till sist så blev det lite sovtid för sonen, lite väl sent på dagen egentligen men det gör nog inget. Vi vuxna har fikat lite kaffe och en god kaka som vi tog med hem från Yaya och nu ska jag nog också vila en liten stund. Inget poolväder idag så det kan vara skönt med lite innetid också.

Tänk vad mycket bättre en dag kan bli än vad man förväntat sig! Vi har det allt rätt bra här! Förresten - om det är någon som känner för att vara barnvakt så att vi kan spela golf så är ni varmt välkomna...

Ha det gott ni också - vi hörs!

//Sara

Nya visum och besök på stans (nästan) högsta punkt!

Nu har vi faktiskt varit här i nästan tre månader vilket innebär att våra visum går ut på måndag.... Hög tid att förnya dem alltså!

Idag var det ett gäng danskar som varit här något längre än vi som skulle in till Immigrations Department i City i andra ärenden så vi slog följe med dem för att få lite guidning till hur man gör. Vi startade tidigt på morgonen för att slippa hamna i jättelånga köer som det tydligen kan bli framåt dagen.

Det var ju tur att vi fick lite hjälp på traven för det är ju inte jordens mest muntra ställe det där.
Vi fick reda på att vi skulle gå till lucka 6 och där var det faktiskt ingen kö när vi kom. Bakom gallret satt en mindre munter herre i keps som tog hand om våra blanketter (givetvis ifyllda redan hemma för säkerhets skull), våra pass och två nytagna passfoton var. Blanketterna och fotona satte han samman och skrev något oläsligt på ena blanketten men passen behöll han.
Därefter hänvisade han oss bryskt till lucka 4 och vi travade dit och möttes av en om möjligt ännu mindre munter dam som tog hand om våra två blanketter var och passfotona, vi fick glatt betala 2000 shilling var, fick tillbaka handlingarna igen och ett kvitto och sen skulle vi vidare till lucka 3.
I lucka tre satt en man som vi faktiskt såg le flera gånger när vi var i lokalen - dock inte när vi kom fram till luckan.... Han tog till sist hand om våra papper men kvittot fick vi behålla, sen var det bara för oss att vänta.....

Vad som sen hände är något oklart, han satt och fibblade med våra papper i alla fall, gjorde ett fint omslag till dem och till sist, efter drygt en timmes väntan så blev vi uppropade och kunde hämta våra papper igen för att gå till Room 15 - fingeravtrycksrummet!

I fingeravtrycksrummet fanns en man som faktiskt hade en liten gnutta humor märkte vi. Han färgade glatt in halva våra händer (både vänster och höger) och vi fick lämna ifrån oss fingeravtryck från alla tio fingrarna.

SEN - fick vi varsitt nytt kvitto och kunde gå tillbaka till lucka 6. Mannen med kepsen frågade oss "Are you finished?". Yes yes sa vi. Han tog våra kvitton, jämförde namnen med våra pass och vips så fick vi tillbaka våra pass och kunde lämna byggnaden! Äntligen! Det tog drygt en och en halv timme och man kan ju verkligen undra om det ska behöva vara så omständligt... Men men - det sysselsätter ju folk i alla fall! Väldig tur att vi har en tålmodig son i alla fall som håller humöret uppe.

Det var en härlig dag och eftersom vi ändå var i stan så bestämde vi oss för att åka upp i Kenyatta International Conference Center som är Nairobis (nästan) högsta byggnad och en berömd utsiktsplats. Det har ju förekommit en del terrorhot mot Kenya och framförallt Nairobi under den senaste tiden på grund av bland annat Kenyas inblandning i striderna i Somalia. Ofta har hoten riktats mot köpcentrum, City och höga byggnader i Nairobi.... Det har gjort att vi varit lite försiktiga med att vistas på sådana platser och framförallt dragit oss för att åka upp i tornet. Men nu gjorde vi slag i saken och vilken häftig utsikt det var! Det var i stort sett klart, lite soldis i kanterna, men vi kunde se hela Nairobi däruppifrån! Riktigt häftigt. Fantastisk guidning fick vi också!

Kenyatta International Conference Center (K.I.C.C.)

Utanför entrén till tornet

Järnvägsstationen

Nairobis högsta byggnad och Nairobi National Park i bakgrunden

Uhuru Park och långt bort i bakgrunden kan vi se ända "hem"

Downtown City

I den höga bruna byggnaden var vi och förnyade visumen

Benny, Lukas och vår guide Peter

 

Efter detta så gjorde vi en snabb visit i souvenirbutikerna som ligger i Hotell Hilton. Där kan man alltid hitta fynd men idag köpte vi inget.

Lunch blev det också på en mysig italiensk restaurang som vi gått förbi ett par gånger tidigare men aldrig provat. Våra danska vänner kom också och åt efter en stund så det var riktigt trevligt. Mycket god pasta hade de i alla fall, inte jättebilligt men väldigt gott!

En liten tur längs Biashara Street blev det också. Jag skickade ju hem alla våra filtar med våra hemvändande gäster så idag fick vi köpa oss två nya att ha här hemma i soffan, det är ju lite ruggigt i vår lägenhet så det är gott med en filt. Annars blev det inte mycket handlat idag.

Bussen hem efter det i den stekande värmen och sen snabbade vi oss direkt till poolen för lite bad och sol. Tyvärr så gick solen i moln just då och det började blåsa lite men det var faktiskt ganska skönt ändå.
Kvällsmaten blev grillat och det var både gott och trevligt att hänga med grannarna en stund även om mörkret föll på snabbt.
Men kolla vilken himmel vi fick se i kväll för en kort stund!

Nu är vi ganska trötta så det blir nog en tidig kväll. Helg i morgon och vi har inga planer. Hoppas på soligt och lagom varmt för en långpromenad.

//Sara

Grattis pappa/morfar!!

Idag tänker vi lite extra på pappa/morfar Kjell som fyller år idag! Tyvärr bommade vi att skicka ett födelsedagskort hem till honom i tid så då får det bli en hälsning här istället!

Ha en jättebra dag pappa - vi hörs! (och ja - du får låna min IFK-hatt nu när säsongen börjar och jag inte är hemma :))

KRAM!!

Hälsningar Sara, Benny och Lukas