Usch, idag är ingen bra dag! Jag är hemma idag, kroppen min vill inte riktigt som jag idag (eller är det huvudet?). Egentligen är det inget större fel på mig, förutom brist på ork och energi och en brinnande huvudvärk i morse. En sak har jag lärt mig i alla fall och det är att jag gör absolut rätt i att lyssna på kroppens signaler, gör jag inte det så blir det bara etter värre lite senare. Så det gjorde jag i morse, även om det ligger ett litet dåligt samvete och gnager långt inne i mig, har så svårt att koppla av tyvärr. Finns ju saker att göra på jobbet om man säger så - har bestämt mig för att hinna med så mycket jag kan nu i februari och då gäller det ju att ligga i!
Hur som helst, nu har jag i alla fall gjort en bra sak idag! Jag är ett tekniskt geni :) Har lyckats koppla in vår nyinköpta digitaltvbox OCH fått ljudet att transportera sig hela vägen ut i vårt hemmabiosystem! Det vill jag påstå var dagens bedrift och en j-a tid tog det innan det gick men skam den som ger sig! Om det är något jag avskyr så är det att besegras av tekniska manicker ;) Men icke den här gången! Dessutom fick vi igår vårt nya programkort till Boxer med en massa extrakanaler så idag hoppas jag att det går någon bra film på någon dyr filmkanal som vi har på prov nu i två veckor!
Min obraiga dag blev både lite bättre och samtidigt (egoistiskt nog) något sämre nu för någon timme sen. Vi fick ett mycket glädjande sms från våra nyfunna adoptionsvänner som väntat betydligt längre än vi och de har fått ett av de magiska samtalen idag! De är godkända i NAC och kan nu förmodligen vänta sig ett ännu mycket mer magiskt samtal med barnbesked när som helst! Pirrigt värre! Dessutom är det så att de var godkända redan i november! Men på grund av strulet med handlingarna från barnhemmet till kommitten så har beslutet inte skrivits ut förrän nu. Grattis grattis i alla fall önskar vi er och hoppas komma snart efter!
Att det dröjt så länge till besked gör ju att det börjar pirra liiiiite (ok, ganska mycket) här också!! Tänk om vi också är godkända redan fast vi gett upp hoppet och till och med fått besked att vi inte är godkända?? Det har ju varit två NAC-möten efter det i november så jisses - det kan ju vara så!! Knappt att man vågar lyfta telefonluren nu alltså...
Och vad gör då jag när jag inser att det kan vara då - jo deppar ihop så klart!!!! Dessa himla humörsvängningar gör mig snart tokig men jag hade ju liksom ställt in min värld på att vi kanske kommer med på februarimötet - och så visar det sig nu att det kanske inte behövs?? Ja det är då verkligen upp och ner hela tiden. Kanske borde masat mig till jobbet idag istället - hur ska jag hinna om det visar sig att det ringer till oss också alldeles snart?? Ja jag vet - jag är knäpp... Telefonsamtalet är ju ändå det vi väntat så länge för och så blir jag nervös nu när det plötsligt kan hända när som helst! Så är det väl när man har ett visst kontrollbehov skulle jag tro... Tur att vi hunnit städa och röja en del här hemma i alla fall ;) Fast lite finns det ju kvar.... kanske skulle ta tag i ett badrumsskåp idag?
Nej nu ska jag försöka sluta grubbla och ta hand om den här dagen i stället. Tror nog att jag ska ge mig ut på en promenad, misstänker att det är något jag skulle behöva faktiskt. Kallt verkar det vara men då får man väl klä på sig lite bättre bara. I kväll är det körövning i alla fall och det ser jag fram emot och missar inte gärna. Att sjunga är en av mina bästa behandlingar för både kropp och själ!
Ha det så bra alla, vi hörs!
//Sara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar