... så finns det många sätt :) Vi har numera kenyanska telefonnummer och de telefonerna bär vi med oss alltid, de kan man smsa till och då är telefonnummer +254716875020 (Benny) eller +254716875032 (Sara).
Skype är bra - där finns vi på Skypenamnet benny.gunnarsson och där kan vi prata med bild och allt om internet är på bra humör :)
Post är trevligt - paket är inte bra men brev verkar komma fram hyfsat säkert. Postens brevpåsar verkar funka. Adressen hit är då
Sara Thim & Benny Gunnarsson, E4
Gemina Court Apartments
P.O.Box 44491-0100
Nairobi Kenya
Hoppsan hejsan - nu öppnade sig himlen fullständigt och regnet vräker ner!! Dessutom blinkar ljuset så jag misstänker att det kan vara ett välkänt strömavbrott på G!
//Sara
torsdag 31 maj 2012
Äntligen "hemma"!
Som vi hade hoppats på så fick vi idag lov att bli utskrivna från barnhemmet! Underbart att få ta hem vår lille Lukas till vår lägenhet och ta hand om honom på riktigt och på vårt eget sätt och i egen takt. Barnhemmet är jättefint, ordning och reda, rent och snyggt och underbar personal som gör sitt absolut yttersta för att allt ska vara så bra som möjligt. Men oavsett så är det många barn per personal och det är ju små barn vi talar om (den yngste var bara två veckor och de äldsta runt två år på Lukas avdelning) vilket gör att det är omöjligt för dem att räcka till för mycket mer än rutinerna.
Miljön är helt ok för att vara barnhem antar jag - tror faktiskt inte att han kunde haft det mycket bättre än vad han har haft vilket glädjer mig. Men det är ju många barn och ljudvolymen kan vara lite påfrestande ibland.
Idag kom vi precis som igår till barnhemmet strax efter klockan åtta. Vi fick själva ta hand om badet idag och det gjorde pappa alldeles utmärkt :) Gröt till frukost (en brun smörja som ser ut ungefär som Nutrilette choklad....) äter barnen klockan 10 och det går i en rasande fart vilket kanske inte är så konstigt eftersom de redan varit uppe i två timmar ungefär.
Mellan gröten och lunch är det tid för lek och de timmarna fördrev vi utomhus vid det lilla kaféet som ligger på och drivs av barnhemmet/skolan. Underbart att komma ut och leka riktig familj :)
Efter lunchen bytte vi på Lukas och han fick på sig sina egna kläder och vanlig blöja, dvs slapp tygblöjorna.... Underbart att se honom i kläder som vi själva köpt! Därför var det farväl av all personal och sen fick vi bege oss mot kontoret och lite pappersarbete och därefter träff med sköterskan. En signatur av supervisorn också så var det klart - vi har nu officiellt vårdnaden om Lukas Jayden Thim och vår tre månader långa fosterperiod börjar ticka!
Taxi hem och lite frukt till liten trött kille som snabbt utforskade hela lägenheten!Bäst var nog spegeln i sovrummet - hade vi inte tagit honom därifrån hade han nog suttit där och vinkat till sig själv ännu :)
Nu kommer pappa snart hem med barnsäng och matstol (och kaffebryggare till mamma) som vi köpt tidigare och som förvarats hos en annan sverigefamilj. Så snart kan den trötta lilla kroppen förflyttas från soffan till den nya sängen och det är nog bara att konstatera att det inte blir någon kvällsmat i kväll, försökte väcka honom nyss men det är nog inte lönt att försöka igen.... Så vi får kanske göra oss beredda på en tidig morgon i morgon :) Men hellre väckas av mänsklig väckarklocka än mobiltelefonens larm!
Kram på er från Lukas mamma :))
Miljön är helt ok för att vara barnhem antar jag - tror faktiskt inte att han kunde haft det mycket bättre än vad han har haft vilket glädjer mig. Men det är ju många barn och ljudvolymen kan vara lite påfrestande ibland.
Idag kom vi precis som igår till barnhemmet strax efter klockan åtta. Vi fick själva ta hand om badet idag och det gjorde pappa alldeles utmärkt :) Gröt till frukost (en brun smörja som ser ut ungefär som Nutrilette choklad....) äter barnen klockan 10 och det går i en rasande fart vilket kanske inte är så konstigt eftersom de redan varit uppe i två timmar ungefär.
Mellan gröten och lunch är det tid för lek och de timmarna fördrev vi utomhus vid det lilla kaféet som ligger på och drivs av barnhemmet/skolan. Underbart att komma ut och leka riktig familj :)
Efter lunchen bytte vi på Lukas och han fick på sig sina egna kläder och vanlig blöja, dvs slapp tygblöjorna.... Underbart att se honom i kläder som vi själva köpt! Därför var det farväl av all personal och sen fick vi bege oss mot kontoret och lite pappersarbete och därefter träff med sköterskan. En signatur av supervisorn också så var det klart - vi har nu officiellt vårdnaden om Lukas Jayden Thim och vår tre månader långa fosterperiod börjar ticka!
Taxi hem och lite frukt till liten trött kille som snabbt utforskade hela lägenheten!Bäst var nog spegeln i sovrummet - hade vi inte tagit honom därifrån hade han nog suttit där och vinkat till sig själv ännu :)
Nu kommer pappa snart hem med barnsäng och matstol (och kaffebryggare till mamma) som vi köpt tidigare och som förvarats hos en annan sverigefamilj. Så snart kan den trötta lilla kroppen förflyttas från soffan till den nya sängen och det är nog bara att konstatera att det inte blir någon kvällsmat i kväll, försökte väcka honom nyss men det är nog inte lönt att försöka igen.... Så vi får kanske göra oss beredda på en tidig morgon i morgon :) Men hellre väckas av mänsklig väckarklocka än mobiltelefonens larm!
Kram på er från Lukas mamma :))
tisdag 29 maj 2012
Vilken dag!
Oj, oj, oj vilken dag! Vet inte vilken ände jag ska börja och inte heller blir det något långt inlägg, kvällen börjar bli sen och det blir tidig start i morgon :)
I vilket fall som helst så har det varit en stor dag idag, nervöst i morse och lång väntan på barnhemmet innan vi väl fick träffa honom men det var värt allt!
Han är helt, helt underbar och vi har haft en fantastisk första dag! Ännu sötare i verkligheten och jättegosig! Tar några steg själv men sitter gärna i knät hos mamma eller pappa (när mamma väl släppte honom :) ) Det var lite småjobbigt att åka från honom i kväll men idag gick det bra, förmodligen blir det lite värre i morgon.
I morgon åker vi tillbaka innan han vaknar och får sen "behandla honom som vår egen", dvs ta honom utanför väggarna på nurseryavdelningen och lära känna honom lite bättre på egen hand. Och tur är det, det hade nog blivit lite jobbigt att ha en hel dag till inne bland alla de barnen - även om de är grymt goa allesamman, vi behöver nog lite tid för oss själva.
Det ser ut som att vi får hem honom på torsdag vilket känns fantastiskt!
Nu ska det bli lite sen mat - Benny gör köttfärssås så vi får se hur det blir med kenyanska ingredienser. Det verkar i alla fall som vi har köpt hem allt vi behöver, till och med burköppnaren som vi glömde igår. Tydligen inte standard i kenyanska kök :)
Vi har också varit med om våra första strömavbrott - närmare bestämt fyra stycken och en explosion i en elledning under tiden vi var i affären! Det är väl bara att vänja sig....
Kram på er - mer rapporter om lillplutten kommer jag lovar!
//Sara
I vilket fall som helst så har det varit en stor dag idag, nervöst i morse och lång väntan på barnhemmet innan vi väl fick träffa honom men det var värt allt!
Han är helt, helt underbar och vi har haft en fantastisk första dag! Ännu sötare i verkligheten och jättegosig! Tar några steg själv men sitter gärna i knät hos mamma eller pappa (när mamma väl släppte honom :) ) Det var lite småjobbigt att åka från honom i kväll men idag gick det bra, förmodligen blir det lite värre i morgon.
I morgon åker vi tillbaka innan han vaknar och får sen "behandla honom som vår egen", dvs ta honom utanför väggarna på nurseryavdelningen och lära känna honom lite bättre på egen hand. Och tur är det, det hade nog blivit lite jobbigt att ha en hel dag till inne bland alla de barnen - även om de är grymt goa allesamman, vi behöver nog lite tid för oss själva.
Det ser ut som att vi får hem honom på torsdag vilket känns fantastiskt!
Nu ska det bli lite sen mat - Benny gör köttfärssås så vi får se hur det blir med kenyanska ingredienser. Det verkar i alla fall som vi har köpt hem allt vi behöver, till och med burköppnaren som vi glömde igår. Tydligen inte standard i kenyanska kök :)
Vi har också varit med om våra första strömavbrott - närmare bestämt fyra stycken och en explosion i en elledning under tiden vi var i affären! Det är väl bara att vänja sig....
Kram på er - mer rapporter om lillplutten kommer jag lovar!
//Sara
måndag 28 maj 2012
Trötta men förväntansfulla!
Minsann - är vi inte på plats nu?! Jodå och uppkopplade till omvärlden har vi också lyckats bli. Känns skönt att kunna hålla kontakten med er där hemma. Helt ofattbart att vi äntligen är här!
Flygresan hit gick utmärkt. Trots några överviktskilon så lyckades vi få allt med oss utan några straffavgifter eller annat strul. Planet landade här i Nairobi lite före tidtabellen som skulle varit 06.25 lokal tid. Vi fick ordnat visum utan bekymmer hos en trevlig dam efter att ha betalt 50 USD var och fyllt i diverse papper. Väskorna dröjde lite men till slut kom alla fram både hela och kompletta.
Det var ju bestämt att vi skulle bli upplockade vid flygplatsen av personal från barnhemmet och till sist så kom hon också, trafiken hade varit lite besvärlig så de var något försenade. Under tiden hann vi med att ta ut en hel hög med pengar från bankomaten. Här använder man kontanter - punkt. Så även till hyran och depositionsavgiften på ytterligare en månadshyra vilket tillsammans uppgick till 110 000 kenyanska shilling (KES). Största sedelvalören är 1000 KES..... Ni kan ju tänka vilken liten hög jag fick med mig :)
Nu är vi i alla fall installerade i vår lilla lägenhet och det är riktigt mysigt! Har till och med packat upp nästan allt från väskorna. Lägenheterna har inte överdrivet med förvaringsutrymmen så en del kläder har vi fått låta vara kvar i väskorna under vår säng tills vidare.
Vi har också varit och handlat lite proviant i en av de närliggande affärerna och det blev lite smått och gott. Tänk er själva när ni ska handla från scratch...inte ens kryddor har vi ju nu så det blev lite av varje. Tack och lov hade våra underbara grannar satt hit lite varor igår kväll så vi hade lite godsaker som vi kunde äta i morse när vi kom hit - stort tack!
Dessutom hade vi turen att bli bjudna på tvåårskalas för en finsk pojke vid poolen i eftermiddag. Visserligen var vi jättetrötta men vi är glada att vi gick dit och fick träffa många familjer och hälsa i alla fall. Sen hinner vi säkert med att lära känna dem bättre längre fram.
Nu ska vi ta tidig kväll, Benny snarkar redan i soffan så jag får väl baxa in honom i sängen :) Hoppas att vi kan sova ordentligt i natt för i morgon är den stora dagen! Klockan 9 kommer bilen och då bär det av till barnhemmet där vi ska få träffa vår lille son för allra första gången. Pirrigt är bara förnamnet! Vi längtar så och hoppas att första mötet blir riktigt bra.
God natt på er kära vänner, vi hörs!
//Sara
Flygresan hit gick utmärkt. Trots några överviktskilon så lyckades vi få allt med oss utan några straffavgifter eller annat strul. Planet landade här i Nairobi lite före tidtabellen som skulle varit 06.25 lokal tid. Vi fick ordnat visum utan bekymmer hos en trevlig dam efter att ha betalt 50 USD var och fyllt i diverse papper. Väskorna dröjde lite men till slut kom alla fram både hela och kompletta.
Det var ju bestämt att vi skulle bli upplockade vid flygplatsen av personal från barnhemmet och till sist så kom hon också, trafiken hade varit lite besvärlig så de var något försenade. Under tiden hann vi med att ta ut en hel hög med pengar från bankomaten. Här använder man kontanter - punkt. Så även till hyran och depositionsavgiften på ytterligare en månadshyra vilket tillsammans uppgick till 110 000 kenyanska shilling (KES). Största sedelvalören är 1000 KES..... Ni kan ju tänka vilken liten hög jag fick med mig :)
Nu är vi i alla fall installerade i vår lilla lägenhet och det är riktigt mysigt! Har till och med packat upp nästan allt från väskorna. Lägenheterna har inte överdrivet med förvaringsutrymmen så en del kläder har vi fått låta vara kvar i väskorna under vår säng tills vidare.
Vi har också varit och handlat lite proviant i en av de närliggande affärerna och det blev lite smått och gott. Tänk er själva när ni ska handla från scratch...inte ens kryddor har vi ju nu så det blev lite av varje. Tack och lov hade våra underbara grannar satt hit lite varor igår kväll så vi hade lite godsaker som vi kunde äta i morse när vi kom hit - stort tack!
Dessutom hade vi turen att bli bjudna på tvåårskalas för en finsk pojke vid poolen i eftermiddag. Visserligen var vi jättetrötta men vi är glada att vi gick dit och fick träffa många familjer och hälsa i alla fall. Sen hinner vi säkert med att lära känna dem bättre längre fram.
Nu ska vi ta tidig kväll, Benny snarkar redan i soffan så jag får väl baxa in honom i sängen :) Hoppas att vi kan sova ordentligt i natt för i morgon är den stora dagen! Klockan 9 kommer bilen och då bär det av till barnhemmet där vi ska få träffa vår lille son för allra första gången. Pirrigt är bara förnamnet! Vi längtar så och hoppas att första mötet blir riktigt bra.
God natt på er kära vänner, vi hörs!
//Sara
lördag 26 maj 2012
Bara timmar kvar :)
Definitivt snart läggdags - sista natten hemma! Känns allt lite pirrigt nu men fortfarande är jag förvånansvärt lugn. Blir väl jobbigare i morgon när man väl ska ska lämna hemmet, hundar, katt och den härliga majgrönskan. Men snart är vi hemma igen, fast då blir allt annorlunda.
Lite småsaker återstår att fixa i morgon förmiddag men i det stora hela så är vi helt redo att åka nu. Väskorna är packade, kyl och frys tömda, timers inställda, vattenkranar avstängda osv osv.... Listorna har varit långa men nu är snart allt utstruket. Märklig känsla.
Nu önskar jag god natt, tror inte jag har några problem att sova ändå - det drar rätt bra i ögonlocken. Orkar definitivt inte sitta uppe och se avslutningen av Eurovision men det hade ju varit en bonus om vi får en svensk vinst :)
På återhörande - om det är från Sverige eller Kenya det återstår att se!
//Sara
Uppdatering - Jag orkade visst titta på hela omröstningen tydligen! Heja Sverige!!
Lite småsaker återstår att fixa i morgon förmiddag men i det stora hela så är vi helt redo att åka nu. Väskorna är packade, kyl och frys tömda, timers inställda, vattenkranar avstängda osv osv.... Listorna har varit långa men nu är snart allt utstruket. Märklig känsla.
Nu önskar jag god natt, tror inte jag har några problem att sova ändå - det drar rätt bra i ögonlocken. Orkar definitivt inte sitta uppe och se avslutningen av Eurovision men det hade ju varit en bonus om vi får en svensk vinst :)
På återhörande - om det är från Sverige eller Kenya det återstår att se!
//Sara
Uppdatering - Jag orkade visst titta på hela omröstningen tydligen! Heja Sverige!!
fredag 25 maj 2012
Semester!
Idag är vår första lediga dag tillsammans! Benny jobbade sista dagen i onsdags och jag igår - så nu är det riktigt på riktigt :) Nu har jag semester fram till midsommar (hade ju inte räknat med det men eftersom vi fått vänta så länge på avfärd så blev det ju lite semesterdagar inarbetat även i år) och sen ska jag vara pappaledig 10 dagar (när man adopterar är fördelningen fri) och först i juli behöver jag börja plocka ut riktiga föräldradagar.
Vi unnade oss lite sovmorgon idag eftersom gårdagskvällen blev sen. Men oj vad vi hann med - inte trodde jag att vi skulle få packningen "nästan färdig" så smidigt som det gjorde. Jag har bävat lite (ok mer än lite då) för just packningen. Usch vad det är svårt att prioritera och veta vad man ska ta med och vad som är ok att lämna hemma! Som tur är så har vi haft suveräna bollplank som vanligt i våra Kenya-vänner - ni är guld värda!!
Svårt att tro att det här kaoset fick plats i väskorna.... Och då har vi ändå redan fyllt en hel väska med 23 kg :)
Hur som helst så har vi nu fyra resväskor där i alla fall tre av dem väger nästan exakt på pricken 23 kg var vilket är exakt vad de får :) Här ska det inte slösas bort ett endaste hekto! I den fjärde väskan har vi "kvar" 6 kg cirka och handbagagen är inte heller mer än halva ännu tack och lov. Men jag litar på att det blir proppfullt i de väskorna också, vi har lite shopping att göra idag, bland annat ska apoteket fyllas på och några klädesplagg hänger fortfarande på tork så de får vi inte heller glömma! Sen är det ju också så att jag har lite skor kvar att packa....kanske blir tajt med våra kilon i alla fall :)
Skönt är det i alla fall att det allra mesta är nerpackat och nu har vi två hela dygn kvar innan bilen styr kosan mot Kastrups flygplats. Vädret är underbart så vi får passa på att tanka svensk sommar och hinna njuta lite. I kväll bjuder mamma på svensk nypotatis och kanske lite jordgubbar också - inte helt fel :) Sen väntar andra äventyr!
Åter mot listorna - tömning av frysen är på gång bland annat!
So long och på återhörande!
//Sara
Vi unnade oss lite sovmorgon idag eftersom gårdagskvällen blev sen. Men oj vad vi hann med - inte trodde jag att vi skulle få packningen "nästan färdig" så smidigt som det gjorde. Jag har bävat lite (ok mer än lite då) för just packningen. Usch vad det är svårt att prioritera och veta vad man ska ta med och vad som är ok att lämna hemma! Som tur är så har vi haft suveräna bollplank som vanligt i våra Kenya-vänner - ni är guld värda!!
Svårt att tro att det här kaoset fick plats i väskorna.... Och då har vi ändå redan fyllt en hel väska med 23 kg :)
Hur som helst så har vi nu fyra resväskor där i alla fall tre av dem väger nästan exakt på pricken 23 kg var vilket är exakt vad de får :) Här ska det inte slösas bort ett endaste hekto! I den fjärde väskan har vi "kvar" 6 kg cirka och handbagagen är inte heller mer än halva ännu tack och lov. Men jag litar på att det blir proppfullt i de väskorna också, vi har lite shopping att göra idag, bland annat ska apoteket fyllas på och några klädesplagg hänger fortfarande på tork så de får vi inte heller glömma! Sen är det ju också så att jag har lite skor kvar att packa....kanske blir tajt med våra kilon i alla fall :)
Skönt är det i alla fall att det allra mesta är nerpackat och nu har vi två hela dygn kvar innan bilen styr kosan mot Kastrups flygplats. Vädret är underbart så vi får passa på att tanka svensk sommar och hinna njuta lite. I kväll bjuder mamma på svensk nypotatis och kanske lite jordgubbar också - inte helt fel :) Sen väntar andra äventyr!
Åter mot listorna - tömning av frysen är på gång bland annat!
So long och på återhörande!
//Sara
söndag 20 maj 2012
Härlig släkt och vänner :)
Idag är vi visst lite smått slitna.... Hade en härlig eftermiddag och kväll igår när massor av släktingar och vänner kom förbi på lite avskedsparty! Vad gött det var att få träffa alla nu innan vi snart ska åka. Bitvis var det både trångt, varmt och hög ljudvolym men riktigt lyckat blev det. Stort tack till er alla! Och särskilt tack till alla som hjälpt till - inte minst mamma som ställer upp i alla lägen!
Nu har vi precis suttit och harvat lite Försäkringskassepapper.... Inte riktigt lika kul men ack så viktigt att få klart. Det känns ju som att det är väldigt viktigt att vi får utbetalningarna från F-kassan att fungera snabbt som attan så att vi inte behöver nalla från våra reserver mer än nödvändigt i början. Pengar det går allt åt i den här processen kan jag lova, de tre fakturor jag betalade i förra veckan till adoptionsorganisationen, flygbolaget och försäkringsbolaget gjorde ju ganska rejäla hål i plånboken.... Så nu vill vi att Försäkringskassan gör sitt allra yttersta så att vi får igång utbetalningarna som ju trots allt är det som ska räcka till alla omkostnader under resan.
Nähä, nu får jag nog ta tag i nån annan pappershög tror jag så att vi kan bocka av något från att-göra-listan. Tycker den blir längre och längre för var dag som går....Pust
Men tänk - om en vecka är vi på väg mot Kastrup och flyget vidare till Kenya! Helt ofattbart just nu!
Höres!
//Sara
Nu har vi precis suttit och harvat lite Försäkringskassepapper.... Inte riktigt lika kul men ack så viktigt att få klart. Det känns ju som att det är väldigt viktigt att vi får utbetalningarna från F-kassan att fungera snabbt som attan så att vi inte behöver nalla från våra reserver mer än nödvändigt i början. Pengar det går allt åt i den här processen kan jag lova, de tre fakturor jag betalade i förra veckan till adoptionsorganisationen, flygbolaget och försäkringsbolaget gjorde ju ganska rejäla hål i plånboken.... Så nu vill vi att Försäkringskassan gör sitt allra yttersta så att vi får igång utbetalningarna som ju trots allt är det som ska räcka till alla omkostnader under resan.
Nähä, nu får jag nog ta tag i nån annan pappershög tror jag så att vi kan bocka av något från att-göra-listan. Tycker den blir längre och längre för var dag som går....Pust
Men tänk - om en vecka är vi på väg mot Kastrup och flyget vidare till Kenya! Helt ofattbart just nu!
Höres!
//Sara
söndag 13 maj 2012
Helt galen vecka!
Ja jösses vilken vecka vi har haft! Tänk om man vetat förra helgen allt som skulle kunna komma att hända den kommande sjudagarsperioden!?
Måndags var väl den enda dagen som var rätt lugn? Vanlig "jobbedag" för oss båda och inte några särskilda aktiviteter på kvällen heller.
Tisdags så var vi ju med i Radio Kristianstads förmiddagsprogram! Jättespännande och tiden rusade fram i studion. Tycker att det gick ganska bra och det låter så också utifrån alla positiva kommentarer vi fått efter programmet - stort tack för att ni lyssnade på oss :) För er som missade programmet så har ni länken här http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3362&artikel=5097975
Efter programmet tog vi en sväng upp i Kristianstad och käkade lunch, länge sen vi gjorde det sist! Fint väder var det också så vi satt faktiskt på uteserveringen. På vägen till restaurangen fattade vi ett oerhört tungt beslut. Vi bestämde oss för att Molly vår gamla Golden Retriever till sist skulle få lov att somna in. Hon var till åren kommen, stendöv och börjat att tackla av rent fysiskt. Vi var oroliga att det skulle bli för mycket för henne att lämnas bort nu när vi ska resa samt klara av att få en liten i familjen. Jättejobbigt men beslutet kändes ändå rätt.
Lite jobb hann jag med på eftermiddagen, Benny var ledig resten av dagen så han åkte hem. Strax innan klockan 16 ringer plötsligt telefonen. Det är alltså Ann-Charlotte på BFA. Hon berättade att hon hört oss på radion och att hon under programmet suttit och önskat att hon skulle få ringa till oss i direktsändning med ett barnbesked men att hon tyvärr inte fått göra det. Däremot sa hon - "Nu var jag ju tvungen att ringa till er innan jag går hem för dagen, för jag har ett barn till er!"
Ärligt talat så kan jag inte beskriva känslan när hon sa de orden, jag vet att hon sa att han är jättefin och precis fyllt ett och vad han hette men sen tror jag att jag var fullständigt blockerad. Jag vet att jag sa att "jag hör vad du säger men jag fattar ingenting!" Jag vet sa Ann-Charlotte, hon har ju varit i situationen några gånger förut :)
Sen fick jag tio minuter på mig att få fatt på Benny för sen lovade hon att skicka alla dokument på båda våra mailadresser. Jag ringde hem och sa "hej pappa" och en mycket förvirrad Benny fattade till sist vad jag menade! Snabbt konstaterade vi att han skulle vara snabbare till mitt kontor än vad jag hade varit hem och dessutom insåg vi att färgpatronerna i vår skrivare var slut så skulle vi skriva ut några bilder så fick det allt bli på kontoret! Jag tror aldrig en bilfärd hemifrån till Kristianstad har tagit så lång tid som det gjorde när jag väntade på att han skulle komma! Jag hann i alla fall med att ringa de närmaste samt berätta för alla kollegorna och det var underbart att se och höra deras glädje också!
Till sist fick vi tillsammans stänga in oss på kontoret och öppna mailet med alla papper och inte minst de SJU bilderna som vi fick på vår lille son! Han är helt underbar!! Fortfarande har jag oerhört svårt att fatta att det äntligen blivit vår tur och att vi fått en sån liten fantastiskt söt liten kille!
Kvällen blev sen inte riktigt som vi tänkt oss - för min del så hoppade jag över körövningen (jag hade fullt giltigt skäl tyckte körledaren :)) och Benny glömde av ett möte med supporterföreningen som han skulle varit på, men när han ringde och förklarade varför så blev han också ursäktad :)
Champagnen glömde vi av - vi blev istället bjudna på bebistårta av goa vänner! Och sent om sider på kvällen så hann vi med att besöka mina morföräldrar som fick ett par bilder av sitt första barnbarnsbarn! Total lycka där också!
Onsdag då - ja vad gjorde vi då??? Jag försökte i alla fall jobba.... Jag vet att jag var på kontoret, jag träffade kunder men om jag fick så himla mycket gjort - ja det är frågan :) Det var många mail, telefonsamtal, FB-meddelanden och SMS så jag är ledsen chefen - jag får ta igen det någon annan dag :) På kvällen blev det i alla fall skumpa - och pizza :)) Inte alls dumt det heller! Och så lite spontanbesök på det så blev det kväll då också.
Torsdag var en tyngre dag. Det var dags för Molly att somna tillsammans med Jack Russel-kompisen Hjördis. Tack och lov har jag en stark man som följde med henne och jag fick lov att stanna länge på jobbet för att inte behöva komma hem förrän hon fått vila på riktigt. Nu sover de här hemma i trädgården och nu i skrivande stund så har de också fått lite blommor planterade på sin lilla grav. Usch vad jobbigt och det är det värsta med att ha djur men vi är i alla fall glada att hon slapp bli sjuk eller skadad. Nu får hon sysselsätta sig med sin favoritsyssla - nämligen att sova :)
Fredag - äntligen veckoslut och jag fick i alla fall en hel del gjort på jobbet. På hemvägen handlade jag två goa fina bitar ryggbiff som vi stekte på på kvällen och åt med ett gott rödvin. Lite hockey på det och sen behövde vi inte mer den kvällen....
Lördag så - the big gameday!!! SM-final i handboll i Malmö Arena. IFK Kristianstad mot Sävehof. Smaka på den! En stor tröst när vi väntat så länge på barnbesked har varit att vi i alla fall kunnat följa vårt älskade lag hela vägen in i SM-final. Ett lag som vid seriens början tippades allt från 7a till 10a i tabellen...
Chartrat tåg gick från Kristianstads central klockan 13.24 och där var vi på plats tillsammans med massor massor av orangeklädda supporters. Vilken stämning!!!
Arenan fylldes snabbt och blev mer och mer orange ju närmare matchstarten. Och så långt kan man säga att IFK vann fullkomligt!!!
Synd bara att årets sämsta match med IFK-ögon sett skulle komma just i SM-finalen.... IFK blev fullständigt sönderkörda av ett heltaggat Sävehof. Men - matchen på läktaren den vann vi! Och jag vågar knappt tänka på vad som hänt om IFK vunnit - jag är inte säker på att Arenan är så pass hållfasthetstestad.....
Med facit i hand så förlorade vi inte guldet, vi vann ett silver. Synd bara att vi inte kunde gett dem en bättre match!
Så idag är vi lite slitna minst sagt. Den här intensiva veckan med oerhört många känslor har helt enkelt tagit ut sin rätt. När jag vaknade i morse så kändes det som att jag hade festat i en vecka - trots att jag inte drack en droppe igår.... Vi pallrade oss upp i alla fall och klockan 13 i eftermiddag så var vi på plats i Tivoliparken för att hälsa hem silverhjältarna! Vilken uppslutning och så underbart att se allas glädje!
Nu ska vi avsluta veckan med en grillad köttbit, det är ju fortfarande ett underbart väder ute så grillat får det bli! Sen får vi se vad nästa vecka har att erbjuda. Det blir ju svårt att toppa den här veckan men jag har en känsla av att vi har en hel del att åstadkomma de två kommande veckorna minst sagt.... För nu är det bestämt, söndagen den 27 maj (mors dag :)) kommer vi att lämna Sverige och flyga mot Kenya. Vi landar måndag morgon och på tisdag kommer vi att för första gången få träffa vår son!!!! Helt ofattbart!
Men innan dess skulle vi vilja träffa så många av er som vi bara kan! Det blir en lång tid vi är borta och vi kommer givetvis sakna familj och vänner under tiden! Vi har begränsat med tid kvar här "hemma" och kommer inte hinna med att åka runt och träffa er innan vi åker men om ni har lust och tid så är ni hjärtligt välkomna hit hem till oss nästa lördag för lite drop-in avskedsfika. Från klockan 15 är vi standby och sen kan ni komma när ni vill :)
Ja det här blev ju ett abnormt långt blogginlägg inser jag nu.... Ni får leva med det - den här bloggen är lika mycket vår berättelse till er som den är dagbok för oss själva. Eftersom vi inte skriver så mycket dagbok i pappersform så får det bli så här istället :) Ni får helt enkelt ha tålamod...
Stor kram till er alla, på återhörande!
//Sara
Måndags var väl den enda dagen som var rätt lugn? Vanlig "jobbedag" för oss båda och inte några särskilda aktiviteter på kvällen heller.
Tisdags så var vi ju med i Radio Kristianstads förmiddagsprogram! Jättespännande och tiden rusade fram i studion. Tycker att det gick ganska bra och det låter så också utifrån alla positiva kommentarer vi fått efter programmet - stort tack för att ni lyssnade på oss :) För er som missade programmet så har ni länken här http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3362&artikel=5097975
Efter programmet tog vi en sväng upp i Kristianstad och käkade lunch, länge sen vi gjorde det sist! Fint väder var det också så vi satt faktiskt på uteserveringen. På vägen till restaurangen fattade vi ett oerhört tungt beslut. Vi bestämde oss för att Molly vår gamla Golden Retriever till sist skulle få lov att somna in. Hon var till åren kommen, stendöv och börjat att tackla av rent fysiskt. Vi var oroliga att det skulle bli för mycket för henne att lämnas bort nu när vi ska resa samt klara av att få en liten i familjen. Jättejobbigt men beslutet kändes ändå rätt.
Lite jobb hann jag med på eftermiddagen, Benny var ledig resten av dagen så han åkte hem. Strax innan klockan 16 ringer plötsligt telefonen. Det är alltså Ann-Charlotte på BFA. Hon berättade att hon hört oss på radion och att hon under programmet suttit och önskat att hon skulle få ringa till oss i direktsändning med ett barnbesked men att hon tyvärr inte fått göra det. Däremot sa hon - "Nu var jag ju tvungen att ringa till er innan jag går hem för dagen, för jag har ett barn till er!"
Ärligt talat så kan jag inte beskriva känslan när hon sa de orden, jag vet att hon sa att han är jättefin och precis fyllt ett och vad han hette men sen tror jag att jag var fullständigt blockerad. Jag vet att jag sa att "jag hör vad du säger men jag fattar ingenting!" Jag vet sa Ann-Charlotte, hon har ju varit i situationen några gånger förut :)
Sen fick jag tio minuter på mig att få fatt på Benny för sen lovade hon att skicka alla dokument på båda våra mailadresser. Jag ringde hem och sa "hej pappa" och en mycket förvirrad Benny fattade till sist vad jag menade! Snabbt konstaterade vi att han skulle vara snabbare till mitt kontor än vad jag hade varit hem och dessutom insåg vi att färgpatronerna i vår skrivare var slut så skulle vi skriva ut några bilder så fick det allt bli på kontoret! Jag tror aldrig en bilfärd hemifrån till Kristianstad har tagit så lång tid som det gjorde när jag väntade på att han skulle komma! Jag hann i alla fall med att ringa de närmaste samt berätta för alla kollegorna och det var underbart att se och höra deras glädje också!
Till sist fick vi tillsammans stänga in oss på kontoret och öppna mailet med alla papper och inte minst de SJU bilderna som vi fick på vår lille son! Han är helt underbar!! Fortfarande har jag oerhört svårt att fatta att det äntligen blivit vår tur och att vi fått en sån liten fantastiskt söt liten kille!
Kvällen blev sen inte riktigt som vi tänkt oss - för min del så hoppade jag över körövningen (jag hade fullt giltigt skäl tyckte körledaren :)) och Benny glömde av ett möte med supporterföreningen som han skulle varit på, men när han ringde och förklarade varför så blev han också ursäktad :)
Champagnen glömde vi av - vi blev istället bjudna på bebistårta av goa vänner! Och sent om sider på kvällen så hann vi med att besöka mina morföräldrar som fick ett par bilder av sitt första barnbarnsbarn! Total lycka där också!
Onsdag då - ja vad gjorde vi då??? Jag försökte i alla fall jobba.... Jag vet att jag var på kontoret, jag träffade kunder men om jag fick så himla mycket gjort - ja det är frågan :) Det var många mail, telefonsamtal, FB-meddelanden och SMS så jag är ledsen chefen - jag får ta igen det någon annan dag :) På kvällen blev det i alla fall skumpa - och pizza :)) Inte alls dumt det heller! Och så lite spontanbesök på det så blev det kväll då också.
Torsdag var en tyngre dag. Det var dags för Molly att somna tillsammans med Jack Russel-kompisen Hjördis. Tack och lov har jag en stark man som följde med henne och jag fick lov att stanna länge på jobbet för att inte behöva komma hem förrän hon fått vila på riktigt. Nu sover de här hemma i trädgården och nu i skrivande stund så har de också fått lite blommor planterade på sin lilla grav. Usch vad jobbigt och det är det värsta med att ha djur men vi är i alla fall glada att hon slapp bli sjuk eller skadad. Nu får hon sysselsätta sig med sin favoritsyssla - nämligen att sova :)
Fredag - äntligen veckoslut och jag fick i alla fall en hel del gjort på jobbet. På hemvägen handlade jag två goa fina bitar ryggbiff som vi stekte på på kvällen och åt med ett gott rödvin. Lite hockey på det och sen behövde vi inte mer den kvällen....
Lördag så - the big gameday!!! SM-final i handboll i Malmö Arena. IFK Kristianstad mot Sävehof. Smaka på den! En stor tröst när vi väntat så länge på barnbesked har varit att vi i alla fall kunnat följa vårt älskade lag hela vägen in i SM-final. Ett lag som vid seriens början tippades allt från 7a till 10a i tabellen...
Chartrat tåg gick från Kristianstads central klockan 13.24 och där var vi på plats tillsammans med massor massor av orangeklädda supporters. Vilken stämning!!!
Arenan fylldes snabbt och blev mer och mer orange ju närmare matchstarten. Och så långt kan man säga att IFK vann fullkomligt!!!
Synd bara att årets sämsta match med IFK-ögon sett skulle komma just i SM-finalen.... IFK blev fullständigt sönderkörda av ett heltaggat Sävehof. Men - matchen på läktaren den vann vi! Och jag vågar knappt tänka på vad som hänt om IFK vunnit - jag är inte säker på att Arenan är så pass hållfasthetstestad.....
Med facit i hand så förlorade vi inte guldet, vi vann ett silver. Synd bara att vi inte kunde gett dem en bättre match!
Så idag är vi lite slitna minst sagt. Den här intensiva veckan med oerhört många känslor har helt enkelt tagit ut sin rätt. När jag vaknade i morse så kändes det som att jag hade festat i en vecka - trots att jag inte drack en droppe igår.... Vi pallrade oss upp i alla fall och klockan 13 i eftermiddag så var vi på plats i Tivoliparken för att hälsa hem silverhjältarna! Vilken uppslutning och så underbart att se allas glädje!
Nu ska vi avsluta veckan med en grillad köttbit, det är ju fortfarande ett underbart väder ute så grillat får det bli! Sen får vi se vad nästa vecka har att erbjuda. Det blir ju svårt att toppa den här veckan men jag har en känsla av att vi har en hel del att åstadkomma de två kommande veckorna minst sagt.... För nu är det bestämt, söndagen den 27 maj (mors dag :)) kommer vi att lämna Sverige och flyga mot Kenya. Vi landar måndag morgon och på tisdag kommer vi att för första gången få träffa vår son!!!! Helt ofattbart!
Men innan dess skulle vi vilja träffa så många av er som vi bara kan! Det blir en lång tid vi är borta och vi kommer givetvis sakna familj och vänner under tiden! Vi har begränsat med tid kvar här "hemma" och kommer inte hinna med att åka runt och träffa er innan vi åker men om ni har lust och tid så är ni hjärtligt välkomna hit hem till oss nästa lördag för lite drop-in avskedsfika. Från klockan 15 är vi standby och sen kan ni komma när ni vill :)
Ja det här blev ju ett abnormt långt blogginlägg inser jag nu.... Ni får leva med det - den här bloggen är lika mycket vår berättelse till er som den är dagbok för oss själva. Eftersom vi inte skriver så mycket dagbok i pappersform så får det bli så här istället :) Ni får helt enkelt ha tålamod...
Stor kram till er alla, på återhörande!
//Sara
onsdag 9 maj 2012
Weeeehhhhaaaaaaa
Så har då äntligen det efterlängtade beskedet kommit. Vår drömprins har infunnit sig. Han väntra på oss på sitt barnhem i Nairobi och vi kommer inte låta honom vänta alltför länge innan hämtar hem honom till oss. Det är en liten kille som fyllde 1 år den 24/4, och han är sååååå söt.... :) Vi är fortfarande lite i glädjeruset, så det kommer mer info senare.
Beny o Sara
Beny o Sara
onsdag 2 maj 2012
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!
Har just fått mailet från BFA - vi är godkända i NAC!!! Helt galet och fullständigt överrumplande trots att vi väntat så länge!
Nu laddar vi telefonerna och inväntar nästa samtal med barnbesked som kan komma typ - när som helst!!!
På återhörande - nu får jag försöka smälta detta och göra nån nytta här på jobbet!!
Tjingeling!
//Sara
Nu laddar vi telefonerna och inväntar nästa samtal med barnbesked som kan komma typ - när som helst!!!
På återhörande - nu får jag försöka smälta detta och göra nån nytta här på jobbet!!
Tjingeling!
//Sara
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)