En timme på Posten.

Vi fick på midsommaraftonen en avi om att vi hade ett paket att hämta på stora postkontoret i City.  Så idag, onsdag, åkte jag, Benny, ensam dit med taxi. En sträcka på ca 3-4 km enkel väg. Hade varit en lagom promenad om det inte varit för att det ligger mitt i hjärtat av Nairobi. Men med tanke på alla terrorhot mot myndighetsbyggnader och turistattraktioner, så var det säkrast med taxi.

Även denna gång så åkte jag med Elfass. Spännande.

Vi har fått berättat för oss att just det där med att hämta paket på postkontoret ska vara en hel vetenskap med besök i upp till nio olika luckor innan man väl får sitt paket... Så det var ju ett intressant projekt jag hade framför mig idag ;)

När vi kom fram efter mycket köande och väntande, så följde Elfass med mig in, jag skulle ju ändå åka tillbaka oxå. Vi gick in på två ställe innan vi hittade någon som kunde säga vart vi skulle gå. Det är inte som i Sverige att alla ärende sköts i samma lucka...om det nu överhuvudtaget finns någon post hemma.... :)

Vi hamnade rätt, upp på tredje våningen. Vi gav lappen till en dam som visade oss till rätt person direkt. När vi närmade oss disken så sa jag till Elfass att jag redan nu kunde gissa mig till vilket paket som var vårt. Såg ett grönt paket bland alla andra. Iallafall, damen bakom disken tog avin, bad om passen, både mitt o Saras för båda namnen stod på avin, och så gick hon för att leta. "Kolla nu" sa jag till Elfass, och, jodå det var det som jag redan hade gissat mig till. Hon kom tillbaka och bad sedan en andra person att tillkalla en högre chef för att övervaka då jag skulle öppna paketet.

Jo det stämmer, man måste öppna för att det inte skall komma in varor som skall tullbeläggas. Men allt var i sin ordning. Chefen skrev ett dokument till och stämplade och så fick jag signera det. Inte slut här. Sen fick jag min avi igen, men inget paket. Fick gå till en annan disk och betala 150 spänn, alltså ca 13:-, visa bägge passen igen och få ett annat kvitto på att jag betalat. Tillbaka till första damen och visa kvittot för att få mitt paket. Äntligen klart...trodde jag.

När vi var på väg ut från våningen blev vi stoppade igen. Tvungen att visa kvittot igen, och passet.. :) Roliga människor. Väl nere på markplan och endast 5 meter kvar så var det dags för nästa kontroll igen, denna gången bara visa kvittot som jag redan stoppat ner. Men vad gör man inte för att komma ut från detta dårhus.

Var det någon som klagade på den svenska Posten förresten? Nej, tänkte väl det - till och med A-livs i Fjälkinge är ju effektivare än det här :)

Väl ute så började jag skratta. Det var ju trots allt ganska komiskt och det gick ju bra, mycket tack vare Elfass som frågade sig fram på Swahili.

Resan tillbaka gick bra oxå, så vi kom fram till att det måste bero på Sara att han blev tagen av Polisen och krockade med kon!! :)

Inte var det så dumt heller att paketet innehöll kläder till Lukas och massor choklad :) Och så en midsommarstång som tyvärr kom fram lite sent - fast vi kan ju alltid fira en dag till - och den är fin i vårt fönster fast midsommar är över! Tack mormor Ingrid!

//Benny