Semester!

Som vi berättade i tidigare inlägg så bokade vi ju hastigt och lustigt en resa till kusten och Mombasa för ett tag sen. För snart en månad sen (hjälp vad tiden går...)  var det så dags och vi lämnade ett halvmulet Nairobi och begav oss med flyg mot Mombasa!

 

Mombasa ligger inte så långt från Nairobi egentligen (ca 30 mil om jag minns rätt) men landvägen är ett betydligt sämre sätt att ta sig dit än med flyg. Flyget tar ca 40 minuter så det är en helt ok sträcka :) Ett annat alternativ är att ta sig dit med nattåg och det är vi också sugna på att göra innan vårt äventyr här är över men den här gången blev det alltså flyg.

 

 

Det var ju med största säkerhet första gången som Lukas flyger men i vanlig ordning så tog han det också med ro så klart! Satt i selen på Bennys mage och hade fullt upp att titta på allt som hände runtomkring.





 

Kenya är ett fantastiskt land och nu fick vi också möjlighet att se lite grann från ovan också. Tyvärr var det relativt molnigt men innan vi kom ovanför molnen så hann vi se lite i alla fall.

 



 

 

Ovanför molnen lyste solen och blänkte på flygplansvingarna. Även ovanför molnen så kunde vi faktiskt se en del av Afrika - upphöjningen ni ser i bakgrunden är Kilimanjaro, Afrikas högsta berg, som sticker upp ovanför molntäcket!

 



 

När vi närmade oss landningen i Mombasa så visade sig en annan typ av landskap, kulligt och med massa sankmarker innanför kustremsan.

 

 

När vi kommit ut från ankomsthallen på flygplatsen så väntade vår taxi på oss. Det var oerhört varmt och fuktigt! Men samtidigt en helt annan luft i Nairobi.

 

Vi åkte en bit norrut och kom på vägen genom en del av själva Mombasa stad. Trafiken i Mombasa är minst lika galen som i Nairobi men en stor skillnad är att det i princip bara är matatus (minibussar) och inga bussar. Däremot fick vi ett kärt återseende från vår Indienresa - i Mombasa är också Tuk-tuk jättevanliga!!

 



 

Efter en svettig timme i taxin så var vi så där - på Sentido Neptune Beach!

 

 

Oj så gött det var att komma ur taxin och in i den svala öppna foajen. På vägen in så såg vi vårt första djur - nämligen den här fantastiska ödlan som satt på en vägg! Visst är det häftiga färger!?

 



 

Vi installerade oss snabbt i vårt rum och konstaterade att vi faktiskt hade havsutsikt! Inte någon stor balkong men tillräckligt för att vi skulle kunna komma ut och se HAVET!! Underbart! Och en härlig svalkande bris med en doft av hav slog emot oss, något helt annat än avgaserna i Nairobi :)

Hotellet var inte jättestort, åtminstone kändes det inte som att det var så väldigt mycket folk som bodde där just när vi var där i alla fall.  Mest pensionärer från Europa kändes det som, vi hörde bland annat franska, tyska, engelska, polska och ryska bland gästerna. Vi var definitivt den enda barnfamiljen på plats i alla fall! Så ni kan ju gissa att Lukas blev väl omhändertagen av både personal och andra gäster.... Och det har han ju inget emot :)

 

Eftersom det inte var så mycket gäster så var det varken trängsel i pool eller bland solstolarna - väldigt skönt! Jag avskyr när det är folk överallt och man ska behöva gå upp med tuppen för att överhuvudtaget ska få sig en solstol, men det slapp vi verkligen. Lugnt och skönt var bara förnamnet!

 

Och inte nog med att det var pool med varmt vatten - det fanns ju ett helt hav också att njuta i :) Det blåste litegrann hela tiden vi var där och det innebär ju att det var lite vågor. Häftigt tycker vi vuxna men när man inte är så stor över marken så är det klart lite läskigt med vågorna!

 

Tur att man kan hålla pappa i handen!

 

 

Och vilka framsteg Lukas gjorde i vattnet under de dagarna vi var där! Vi har ju hört om många av de andra barnen här som formligen bott i vattnet efter det att de varit på varmare breddgrader och tränat upp vattenvanan och det kan vi nu verkligen skriva under på vi också. Vi har ju pool här också på Gemina Court men den har ju varit periodvis ruskigt kall så det är ju inte långa stunder som Lukas kunnat vara i. Men här på kusten så var ju inte det något som helst problem och då exploderade ju också färdigheterna :)

 

Nu flyter han själv och hittar själv balansen i vattnet. Det är inte heller läskigt längre att få vatten över huvudet, han vet att han flyter upp igen med hjälp av armpuffarna. Och det var så roligt att se när han kom underfund med hur han skulle förflytta sig i vattnet, snurra runt och ömsom ha fötterna framför och ömsom bakom sig själv!

 

 

Det var till och med så fantastiskt att vi inte behövde gå upp för att vila middag alla dagarna - det gick lika bra att vila på en solstol i skuggan med mammas sarong som täcke! Och då kunde ju mamman och pappan få ligga kvar och slappa i sol och skugga också - härligt!

 



 

Nämnde jag att vi hade all-inclusive? Tja det hade vi i alla fall och om man har det så är det klart att man sitter i baren och dricker sin välling - eller?! :)

 



 

Väldigt lyxigt att gå till dukade bord tre gånger om dagen och bara gå till baren om man var sugen på något att dricka!

 

Tja, vad gjorde vi mer då under våra härliga dagar vid kusten? Inte mycket ska väl erkännas....stället inbjuder verkligen till att bara relaxa! Men bara på stranden fanns ju massor att titta på under dagarna.

 

Kenyanskor med fantastiskt balanssinne till exempel.

 



Kameler som svalkade fötterna i havet.

Kameltaxi.

 

Kameltaxi som hade paus :)

 





Segelbåtar och katamaraner, mer eller mindre hemmagjorda.

 

 

Försäljare och saker till försäljning, bland annat härliga saronger med mera.

 



 

Hotellets egen ap-terrorist som var expert på att stjäla allt han kom åt från matborden... Ruskigt snabb var han. Snabbare än Benny vid vår första frukost....

 



 

 

Ja och Lukas han hade ju fullt upp med att underhålla personalen..... Trädgårdsmästaren till exempel.

 



 

Och städerskan....

 

Och killen från underhållningspatrullen...

 



 

Näst sista dagen bestämde vi oss i alla fall för att göra en utflykt ut på havet med en glasbottenbåt. Skönt att göra något annat och det var riktigt härligt att komma ut en bit på havet.

 

Lukas tyckte också att det var härligt. Och nej, han hade ingen flytväst på sig....och inte hans oansvariga föräldrar heller men det gick bra i alla fall.... ;)

 

 

 

I ärlighetens namn så hade vi nog föreställt oss att det skulle vara lite mer glasbotten på båten men istället så var det en liten "låda" som vi kunde titta ner i. Men det var helt ok ändå, vi var bara vi och ett par till på båten så det var ingen trängsel ändå!

 

Det var spännande att titta under hela färden för att se om det var någon häftig fisk som dök upp!

 





 

Vi kom ut till ett rev där det var dags att titta närmare på livet under ytan! En av killarna på båten dök ner under båten och matade fiskarna med bröd. Massor av härliga fiskar (fina akvariefiskar) dök upp och ville ha sin del av kakan! Oerhört vackra var de, tyvärr svåra att återge på bild...

 

 

 

Sen fick vi själva möjlighet att snorkla! Det var vi tyvärr inte förberedda på men tyskarna som var med oss på turen passade på. Jag är inte så förtjust i att snorkla och Benny var ju inte helt bra i sitt ben så han ville inte chansa. Men vi följde istället skådespelet från båten!
Vi matade fiskarna som snabbt simmade fram och snappade åt sig en brödbit. Bitvis var det som att vattnet kokade när alla fiskarna kom!

 

 

Lukas fick också mata fiskarna och det gillade han. Det största problemet vi hade var att hålla uppsikt så att han inte matade sig själv istället..... Han fattade inte riktigt varför fiskarna skulle ha ALLT brödet! Ruskigt snabb var han på att peta in det i sin egen mun istället det lilla matvraket :)

 

Efter nån timmes tid ute på havet så var det dags att åka åter. Nu längs med en bit av kusten och det tog en liten stund att komma "hem" igen.  

Och som vanligt när vi befinner oss i någon form av rörligt fordon så somnade vår lille plutt :) Sjön kan ta musten ur vem som helst!

I övrigt tog vi det mest lugnt och sög ut så mycket som vi bara kunde av den härliga havsluften. Vi grävde lite i sanden och det gillade Lukas så klart - tänk en gigantisk sandlåda!!

Pappans och sonens fotspår i sanden :) 

Någonting som jag tidigare inte stött på så tydligt är tidvattnet som var väldigt påtagligt på stranden! Vid baren satt en liten skylt som talade om exakt när det var som högst, och lägst, vattenstånd varje dag.

 

Och när vattnet var som lägst så var det helt plötsligt väldigt mycket strand utanför hotellet!

 

Båtarna låg på havsbotten! Tänk att det kan vara sån skillnad mellan högvatten och lågvatten, när det var högvatten så fick försäljarna flytta sina saker nästan ända in till muren istället!

Och helt plötsligt blev det så långgrunt så att det inte ens gick att bada! Men å andra sidan så kunde man ju sitta i vattnet och leka med sanden och vattnet! Det var ju också ruskigt mysigt faktiskt!

 

Fantastiskt vit, men ganska grovkornig, är sanden.

Vi hade fem fantastiska dygn vid kusten och det var blandade känslor att åka hemåt mot Nairobi igen. Men vi konstaterade att det var ganska lagom med fem dygn, det var till och med ganska skönt att komma hem igen! Även om vi kände redan när vi landade hur mycket sämre luften är här i storstan... Men trots allt är det ju "hemma" för oss - borta bra men hemma bäst!

Dessutom är det ju så att det inte dröjer så fasligt länge tills vi återvänder... I mitten av november så får vi besök igen och önskemålet från de gästerna är att åka till kusten - och det är väl klart att vi ställer upp då :) Ingen större uppoffring att åka dit igen direkt!

På återhörande!

//Sara