Flodhästspaning!

Hej och hå igen!

I tisdags klev vi upp tidigt för att bege oss mot Lake Naivasha och Elsamere där vi hade bokat övernattning och full-service!
Tidig morgon var det och taxin var även i tisdags något försenad - men den här gången hade vi ju ingen tid att passa så det var ju ingen ko på isen om man säger så. Vi har ju dessutom välsignats med en pojk som är lättväkt och som regel på ett riktigt solskenshumör även tidiga morgnar! Kan väl passa på att skryta med att han den allra allra mesta tiden är på just bra humör, han är åtminstone inte arg och ledsen några längre stunder - skönt!

Vi åkte med samma taxichaufför som sist men den här gången skulle vi ju åka en lite längre sträcka. Normal tid för att ta sig till Lake Naivasha är cirka 1,5 till 2 timmar. Eftersom vi åkte tidigt på morgonen så kom vi ju tyvärr i rusningen också så det tog en stund innan vi var utanför stan.

Vi fick åka motorväg till och med....ja med motorväg menar jag stor väg utan mötande trafik. Därmed inte sagt att det på motorvägen inte kan finnas gående, bautahålor, åsnekärror eller cyklar.... Ja det är verkligen spännande i trafiken här :) Nog tur att jag brukar sitta bak i bilen när vi åker för jag är inte säker på att jag vill se allt som händer!

Det här lilla motellet passerade vi på vägen - bara att checka in om man är lite sömnig!

Fyra killar utanför byns samlingspunkt. I ett sånt här hus kan det till exempel finnas en bar, en slaktare, telefonkortsförsäljning och nån annan liten business!

Drygt halvvägs på turen så börjar vårt dåliga inflytande på stackars taxichauffören åter göra sig påmint..... Vad händer tror ni? Jodå minsann, vid sidan av vägen (som på så många andra ställen under sträckan) går en man och vallar sina får, getter och kor. Kanske lite väl nära vägen kan man tycka eftersom korna helt plötsligt ger sig rätt över vägen. Och då pratar vi om en större landsväg med mycket trafik och mycket tung trafik. Vi hade lastbil både framför och bakom oss och stackars Elfass hinner inte ens tvärnita med risk för att få lastbilen i häcken.

Vi rammar en ko och jag är rädd att vi till och med körde över någon del av den - osäkert vilken del.... Ja jag vågade ju inte vända mig om och kolla efter den stackaren men enligt säker källa så stod den i alla fall upp och riste på huvudet på andra sidan vägen när Benny kollade...

Så här ser det ut överallt längs vägarna.

Kan ha varit en ko ur den här flocken...minns lite dåligt!

Stackars kostackare... Och vallaren/ägaren han var nog livrädd att vi skulle begära ersättning för skadorna för bilen för han struntade i kostackaren och rantade snabbt iväg med sina andra djur.

Tack och lov att det inte blev en värre smäll och glad är jag att vi hade Lukas i barnstol också om det nu hade varit så att det hänt något mer.

Och stackars Elfass - nu blev han ju retad för att vara cow-man också :) Lite bucklor på bilen blev det men inte värre än att vi kunde fortsätta i alla fall... Frågan är om han vill köra oss fler gånger - vi verkar ha lite dåligt inflytande på hans tur...

Nåväl, vi rullade vidare! Vädret var sådär, rätt mulet och dimmigt och det var synd för vi passerade ju den fantastiska "Rift Valley" som är en stor vulkaniskt bildad sprickdal som löper genom en stor del av Kenya. Där hade vi om vädret varit bättre haft en fantastisk vy över ett fantastiskt landskap. Vi kommer att åka därigenom även när vi ska på vår safari till Masai Mara så jag hoppas kunna delge er en del bättre bilder därifrån då. Men här är i alla fall en försmak!

Förmodligen makalös vy när det är klart väder!

Gröna lummiga kullar och i princip helt platt botten på dalen!

Efter ett tag var vi så framme vid Elsamere. Elsamere är ett litet fantastiskt mysigt ställe som en gång ägdes av Joy Adamson, ni vet hon som tog hand om och senare placerade tillbaka till naturen, lejonet Elsa. Det är ett litet familjärt "retreat" med fyra små stugor och en huvudbyggnad (där det även finns ett litet museum över paret Adamsons liv och leverne).
Att komma från Nairobis trafik och dåliga luft till detta paradis på jorden är som att förflytta sig till en annan värld. Vilket fågelliv, vilken härlig luft och vilket oerhört lugn! Vi har förvisso bara varit i Nairobi i drygt tre veckor men åh vad skönt det var att komma dit!

Infartsskylten!

Vi installerade oss i vår lilla halva stuga och konstaterade raskt att - YES - här finns riktiga täcken med riktiga påslakan!!! Här i vår lägenhet har vi den kontinentala varianten med ett enkellakan och en äcklig brun filt ni vet.... Saknar mitt täcke... :( Vi köpte oss nya kuddar för ett tag sen men något täcke har vi inte lyckats hitta (förrän idag) så det är nog det vi saknat mest hemifrån hittills!

Den här lille gynnaren höll till i en buske utanför stugan. Någon form av "Sunbird".

Huvudbyggnaden där måltiderna serveras samt där museet finns.

Stugorna till vänster om huvudbyggnaden. Två "rum" i varje stuga. Vår är den som är allra längst bak till vänster i bild.

Sen tog vi oss en titt på omgivningarna och fick sällskap av platschefen Sam som berättade lite mer om Elsamere och visade oss omkring innan det var dags för lunch! Sam berättade att flodhästarna kommer upp från sjön på nätterna och betar på Elsameres gräsmatta och under dagarna så ligger de nere i sjön och smälter maten.... Efter det så gick jag inte så nära utkanterna av gräsmattorna längre.... Han visade oss också "Hippo business", dvs på ren svenska - flodhästskit! Efter att jag lärt mig hur det såg ut så gick jag ännu längre in på gräsmattan...

Vägen från båtbryggan upp till gräsmattan. Flodhästarna tar inte trappan utan det är de som gjort stigarna till höger och vänster om trappan!

"Hippo Business" dvs flodhästskit! Sprutlackerad kaktus... Ser ut som en ko med diarré varit framme ungefär!

De här vackra "Colobus-aporna" bor i träden runt byggnaderna. Kolla in svansen!

Sällskap vid fikat!

Kan vara en Robin-Chat...

En Starling av något slag

En Mongoose, vi tror att det var en Black-tailed

Kaktjuv! Red-headed Weaver

Lunchen var fantastisk, buffé med massor goda saker och efter det efterrättsbuffé!! Nams, nams - och alldeles för mycket åt vi.... Vila middag på det och sen bar det dags för - "afternoon tea"!! Ja, det var ju synd att man åt så mycket till lunch - för man var ju tvungen att prova nästan alla de goa kakorna också :)
Som tur väl var så serverades middagen inte förrän 19.30 så vi hann nästan bli sugna på mat tills dess (kanske inte men vad skulle vi göra, det var ju gemensam middag och vi hade ju betalt för det....).
Det mörknar ju tidigt här och rätt vad det var så kom vakten och tände vår ytterbelysning. Han berättade att han kommer och hämtar oss för middagen strax innan 19.30. Japp - ni fattar läget - man får alltså ha eskort till middagen eftersom flodhästarna kan börja dyka upp efter 19 nån gång...
Nu börjar Sara få puls på riktigt kan jag meddela!

Vakterna kom och var beväpnade men en - PINNE!!! Känns ju supersäkert att de är så tungt beväpnade mot ett av Afrikas farligaste djur - eller hur! Tja sa de, om det kommer en flodhäst så försöker vi skrämma den - annars får alla springa som tokar!

Puh, vi kom i alla fall till middagen (trerätters....pust), och gott var det också så klart! Lukas som normalt sett sover senast 19 höll sig vaken och uppförde sig exemplariskt - åt som en häst också :)
När vi var mätta och belåtna så fick vi ånyo eskort tillbaka. Aldrig har 150 meter varit så långa...
Kvickt in och låste om oss men jag kunde ju inte sova! Riggade kameran och la mig i sängen närmst dörren/fönstret och kollade läget. Inte ett ljud eller en rörelse och till sist fick jag ge upp och lägga mig jag också.

Strax efter 2 på natten hörde jag mysko ljud och gick tillbaka till fönstret. Inget i sikte - men - längst ut i gräskanten såg jag någon stor massa som rörde sig, en skugga som mycket väl skulle kunna vara en flodhäst! Himmelen vad spännande och jag väckte Benny direkt! Mycket riktigt, efter en stund så lösgjorde de sig från mörkret och kom fram i ljuset! Två bauta-flodhästar betar alltså på gräsmattan utanför vår stuga. Jag uppskattar det till max 10 meter bort från verandan! SKITHÄFTIGT!!!!
De stannade en stund men traskade sedan vidare ner mot huvudbyggnaden! Vi försökte fota dem men tyvärr så blev det inget bra resultat. Vi kollade en stund till men det var inte någon mer som dök upp så det blev till att krypa till kojs igen.
Men sen dröjde det inte länge innan det lät igen - och den här gången ännu närmare! Jag lokaliserade ljudet till bakom stugan den här gången och milda makter - från toafönstret så ser jag mitt under en lampa en om möjligt ännu större flodhäst, lugnt betande vid sidan om parkeringen! Tyvärr var fönstret stängt och när jag försökte öppna det för att få bra fotoläge så skrämde vi den.... Attans också, den rantade iväg utom synhåll igen. Måste sett rätt kul ut när vi stod där inne på toan och glodde ut genom pyttefönstret :)

Man fattar ju nu i efterhand varför de här skyltarna satt uppe överallt :)

Så så där himla mycket blev det inte sovit för oss två vuxna i alla fall men det var det verkligen värt!! Men jag kan också säga att de stunderna jag sov så sov jag oerhört gott - vilket har gjort att vi idag varit och köpt oss ett riktigt (nästan i alla fall) täcke!! Nu var ju inte utbudet så där himla stort men vi kan väl gott ha ett Hello Kitty- täcke eller vad tycker ni :)

Vår lille son han sov dock hela natten i ett sträck!! Det har han inte gjort på två och en halv vecka så det var ju helt underbart!

Här utanför stod de två flodhästarna på natten. Mellan de två träden till höger i bild ungefär, skulle uppskatta att det är max 10 meter från stugan till träden, stod de två monstren!

På morgonen konstaterade vi att det var RÄTT MYCKET nya flodhästskitar runt vår stuga! Tror bestämt att det var några fler där på natten än vad jag lyckades se!

Vi var först till frukosten (ganska vanligt i vår familj) eftersom vi hade bestämt oss för att ta en båttur till Crescent Island på förmiddagen. Klockan 9 var vi redo att åka och väntade nere vid båtbryggan. Då kommer det en rasta-kille traskande med en båtmotor på axeln.... Det är tydligen vår guide Zach!
I med motorn och oss i båten! Lukas fick också en flytväst...den var större än hela han men men, bättre än ingen alls :)
Båten kändes väl inte supersäkrast i världen men när jag frågade om turen var "safe" så berättade Zach att han kört turerna i 12 år, sin olycksstatistik sa han inget om men han hade ju överlevt själv i alla fall!

På väg till båten, Zach bärande på båtmotor...

Vi båtades raka vägen till Crescent Island och fick beskedet att vi skulle följa kusten på väg tillbaka istället för att försöka se några flodhästar!

Det gick rätt bra vågor på sjön och jag hade tur, jag satt längst fram i båten och blev inte så blöt men Benny och Lukas däremot blev lite nerstänkta! Tyvärr var det också lite mulet och lite kyligt så vi fick inte så fin vy över sjön men men, så är det!
Vi anlände till Crescent Island och togs emot av guiden där, Mumo tror jag bestämt att han heter.

Här har vi precis klivit av båten och Zach lämnar oss för att möta upp på andra sidan ön senare.

Vår första bekantskap på ön, en högdräktig giraffhona.

Crescent Island ligger vid Lake Naivashas södra ände och är en del av randen på en gammal översvämmad vulkan. Ön är ett privat viltreservat som är öppet för besökare och är ganska unikt i den mån att man fritt kan promenera runt bland djuren!!! Det finns inga rovdjur eller farliga djur på ön enligt utsaga. Det senare visade sig under turen dock vara en sanning med modifikation eftersom det tydligen vid tillfällen funnits både bufflar och flodhästar på ön!

Vi stötte i alla fall inte på några farliga djur, men informationen om att det för några dagar sen funnits buffel i buskagen på ön gjorde mig om möjligt ännu mer nervös än flodhästarna gjort innan :( Speciellt som att guiden i samma veva som han berättade om bufflarna tog upp en stor sten och gick och bar på en bit!!!! Tur att man inte vet allt som kan hända!!

Vi hade en fantastisk förmiddag på ön! Vi gick mitt bland flockar av gnuer, zebror, fantastiska fåglar och en massa olika typer av antiloper och bara njöt, fotade och lärde oss massor! Nu är vi verkligen i Afrika och vi är så glada att vi tog den här turen till ön även om jag var nervös över båtfärden! Märklig känsla att gå omkring bland de vilda djuren man bara sett på TV - ungefär som att gå runt i betesmarkerna hemma och räknar kor :) Overkligt men underbart!

Gnu-tjur (ungkarl)

Den här giraffhanen stod i lugnan ro och käkade från trädgrenarna medan vi bara stod ett par meter ifrån och pratade! Helt fantastiskt!

Nyfödd gnu-bebis med sin mamma!

Zebror, Waterbuck och Thomson-gaseller längst bak.

Ståtlig Waterbuck!

Impala-antiloper

African Fish-Eagle

Underbara små Dik-Dik-antiloper. Pyttesmå! Lever i livslånga parförhållanden, anledningen till att de är tre här är för att deras unge inte hittat någon att flytta ihop med ännu :)

Flygande pelikaner

Fler zebror (ja ni ser kanske att det är en hingst...) med Impalor i bakgrunden.

Rätt nöjd med dagen!

Som sagt så tog vi en lite längre båttur på vägen hem i förhoppningen (?) att stöta på lite flodhästar. På vägen fick vi se ön från vattnet och det var fantastiskt!  

Gnuflocken från vattnet

Pelikaner!

Häftiga pelikaner - tyvärr fick vi inte se dem med "utfälld" näbb!

Två killar höll på att lägga i nät utanför Crescent Island. Det känns väl logiskt att göra det stående i vattnet när det finns flodhästar....eller??

Typiska flodhästområden om ni frågar mig!

Fantastiskt fina blommor på "flodhäst-sjögräset"

Skulle nog kunna gömma sig någon flodhäst här också...

De här är jag glada att vi stötte på från vattnet och inte till fots! Bufflar skojar man inte med!

Nej tyvärr - vi fick faktiskt inte se några flodhästar i vattnet och det är ju lite sorgset nu i efterhand! Har jag nu gått och varit så nervös för att stöta på några så kunde det ju varit trevligt om nervositeten varit till någon nytta :) Men det var också det enda negativa med vår lilla tripp! Det är kanske inte sista gången som vi besökte Elsamere och/eller Crescent Island! Jag tänker i alla fall inte lämna Afrika innan jag fått se flodhästar i dagsljus!

Resan hem gick bra - inga kor på vägen den här gången! Däremot såg vi en lastbil på randen av Rift Valley... Hade lastbilen kasat några meter till så hade han kunnat vänta sig en luftfärd på några hundra meter rätt ner! Han hade nog sin lyckodag skulle jag tro - det såg förfärligt ut där lastbilen låg och balanserade på kanten.

Nu är vi tillbaka i Nairobi och även om luften är lite sämre och vi inte har någon natur att prata om på nära håll så var det ändå rätt skönt att komma "hem". För se vi trivs ganska bra här i vår lilla lägenhet!

Nu får vi hålla kväll! I morgon är det midsommarafton och vi får väl se om det blir lite firande av den dagen även om det inte blir sill och potatis!

Ha en underbar midsommar alla vänner så hörs vi av rätt vad det är!

//Sara