onsdag 13 mars 2013

Mellan hopp och förtvivlan

Tisdagen den 12 mars var tydligen inte vår tisdag ändå. Vi var på plats i domstolen alla tre i god tid innan klockan 14 som vi fått besked om. Det dröjde som vanligt men strax efter 14.30 så gick jag i alla fall in i rättssalen och väntade. Benny väntade utanför med Lukas som var lite svår att hålla tyst på....

Vår advokat fick ordet och i princip när hon reste sig upp och började prata så meddelar domaren att han behöver dra sig tillbaka till sin kammare. Domsluten (vårt och några som var uppskjutna från måndagen) var inte klara men om vi kom till hans kammare efter 16.30 så skulle det nog ordna sig. Eller i morgon bitti klockan 9 la han till....

Jaha - vänta igen alltså! Den här gången hade vi i alla fall en tid att rätta oss efter så vi gick utanför domstolsbyggnaden och över gatan till ett kafé där vi kunde få sitta ner och få oss lite att äta och dricka.

När klockan närmade sig 16 gick vi tillbaka och väntade, och väntade, och väntade. Klockan blev över 17 och lite till då plötsligt advokaten fick gå in i kammaren. Jag såg in genom dörren då hon gick in och då såg jag domaren sitta i bara skjortan i soffan med en förfärlig massa akter spridda runt i hela rummet. Jag förstår att han har svårt att hinna med om han skulle förbereda alla de ärendena inför nästa dag, eller efterarbeta kanske, har ingen aning! Men sjukt mycket papper var det överallt i alla fall.

Det tog inte många minuter och sen kom advokaten ut igen. "Hon ser besviken ut" sa Benny. Jag tänkte nog inte på det utan var mest glad att hon kom ut igen så vi kunde få besked. Hon stoppade ner akterna i väskan och sa till oss "han vill att vi kommer tillbaka klockan 9 i morgon bitti".

SUCK!!! Det kunde han väl för bövelen kläckt ur sig innan så vi sluppit att stå där förgäves och vänta!!!!

I ärlighetens namn så var vi nog i det läget mest glada att äntligen få åka hem. Först senare kom nervositeten tillbaka. Tänk om det är nåt fel? Tänk om han inte godkänner oss? Tänk om vi inte får det i morgon heller - vad händer då?!

Vi bestämde i alla fall att det bara var Benny som skulle åka dit idag på morgonen. Det är ju helt värdelöst att stå där alla tre och häcka, uppklädda till ingen nytta. Vi måste ju inte vara där, det är ok om bara advokaten är närvarande, men har vi nu väntat så förbenat länge så är det väl klart att vi ska vara med på det allra viktigaste, nämligen domslutet!

Så Benny promenerade dit idag. Gick förmodligen snabbare än att ta taxi för trafiken kan verkligen vara en mardröm på morgonen om man ska åt det hållet. Han var där i god tid. Advokaten försenad som vanligt men idag spelade det ingen roll för domaren tog appointment och hearing först. Efter det gick domaren ut, låste sitt rum och gick till den vanliga rättssalen igen. "Kom tillbaka klockan 16" var det enda han sa.

RIDÅ :(

Så nu sitter vi här hemma igen allihopa, och väntar. Lukas och Benny vilar middag nu och i eftermiddag så kommer Benny att åka till domstolen, IGEN! Vi kommer inte att ge upp och vi inbillar oss att det inte skadar om vi är där i alla fall. Domaren kan gott se att vi inte ger oss och dessutom är det ju inte ett dugg bättre att sitta här hemma och vänta, och vänta och vänta. Är man på plats så får man ju i alla fall en känsla av vad som försigår bakom kulisserna.

Så det blir en nionde gång i domstolen. Fast man kanske inte får räkna när man är där mer än en gång per dag? Haha :) Oavsett så tror jag att vi har ett mycket läskigt och fullständigt oslagbart (hoppas jag verkligen i alla fall...) rekord i antalet domstolsbesök!

Nu ska jag spela lite dataspel för att skingra tankarna. Lukas hatar när jag gör det så när han vaknar får jag väl underhålla honom istället :)

På återhörande!

//Sara

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar