Snart vardag igen

Om några timmar så lämnar moster Emma oss igen och åker tillbaka till det kalla Sverige. Med allra största sannolikhet var det vårt sista besök här.
Sen var det ju liksom vår tur att åka till Sverige, eller!? Jag var så säker på att nu när Emma åker hem så skulle vi vara så pass klara att vi skulle kunna säga - "vi ses ju snart" eller " om en månad så är det vi som packar ihop för fullt".
Nu är det inte så och det gör mig ledsen. Vi har fortfarande ingen aning om när vi kan få resa hem. På söndag är det åtta månader sen vi lämnade Sverige. Fram tills igår så trodde jag verkligen att vi bara hade en sisådär fem-sex veckor kvar men nu är det målet nog tyvärr kört.

Nu har jag hemlängtan kan jag meddela. Jag bara längtar till den dagen jag kan skrika till alla som vill höra (och alla andra också för den delen) att "nu äntligen är det klart!" och att "nu är Lukas vår och ingen kan ändra på det!". Och förstås att få lägga ut alla underbara bilder på vår fantastiska son både här på bloggen och på Facebook! Det längtar jag efter allra mest.
Självklart längtar vi efter alla er där hemma! Jag saknar min säng, jag saknar huset, och djuren... Nästan så jag saknar jobbet också :)

Nej, nu får det vara nog med självömkan, nu får vi hoppas att det snart händer nåt. Det är bara det att vi levt med den här fullständigt odrägliga ovissheten i många månader nu och det börjar ta ut sin rätt.

Men oj vad det kommer vara tungt att lämna allt det vi har här. Kenya har för alltid fått en speciell plats i vårt hjärta och tiden här HAR varit nästan enbart fantastisk. Det är bara den där lilla detaljen domstolsväsendet som smolkar bägaren. Men det är väl som en förlossning, smärtan går över när det väl är över...

Nu så är det dags att avrunda. Nu ska vi umgås de sista timmarna med moster och sen får framtiden utvisa när vi får ses igen.

Bifogar några bilder från dagarna som gått.

Ha det så bra med er, vi hörs!

//Sara

Life is goooood!!

Nu njuter jag av de sista solstrålarna för den här vistelsen vid kusten och Diani Beach.
Vi har haft underbara dagar med massor av sol och bad. Idag har vi varit ute med glasbottenbåten och spanat efter fantastiska fiskar. Till och med jag har snorklat!! Och efter ett par hyperventilerande panikartade andetag hittade jag rätt och njöt för fullt av livet under ytan. Det enda jag ångrar nu är att jag inte gjort det innan.... Skulle kunnat ligga där vid ytan hur länge som helst.

I morgon bär det hemåt och det är nog ganska lagom. Nu har vi fått vad sol vi behöver, och mat och drinkar ska vi inte tala om! Får bli nån veckas svältkur nu :)

Om vi kommer hit igen får vi se. Det beror på hur länge domstolen tycker att vi ska vara i landet bland annat.

Har hört att i Sverige är det snö! Känns oerhört avlägset må jag säga och jag kan inte påstå att jag längtar... Men ni som bor i Sverige och är trötta på snön, ha förtröstan, moster Emma är fullt övertygad om att den är borta till hon kommer hem om en vecka :)

Sådär, då har jag testat att blogga från mobilen också, väldigt praktiskt :)

Kram på er!

//Sara

På domstolsfronten liiiiite nytt

Nu har vår advokat börjat jobba och vi har fått kontakt med henne i alla fall.

Så här är läget som det ser ut nu:
De nya domarna tillsattes igår och idag har vår advokat jagat besked om vad som händer i vårt ärende. Vi har fått till besked att vänta tills nästa vecka då domaren/domarna ska gå genom alla "files" och bedöma hur vägen ser ut för vår del framöver.

Med andra ord - datumet vi har fått för domslut är inte vatten värt.

Nu kan vi bara vänta och se om domaren väljer att tycka att han/hon har tillräckligt med information för att kunna ge oss domslut, alternativt tycker att vi behöver dit för hearing igen.

Sånt är läget, skit kan man säga men å andra sidan så är det inte kört förrän det är kört. Förhoppningsvis får vi några svar i nästa vecka. Det är väl tur att vi åker till kusten i morgon så vi får tiden att gå lite.

Igår landade i alla fall moster Emma och trots strul med KLMs flygtider på nätet så kom hon hit i alla fall i hyfsad tid även om vi inte fick äran att möta henne på flygplatsen. Igår var vi ute och rastade oss rejält med promenad till Junction och hem igen. Idag har vi haft en heldag i Karen med besök på barnhemmet, giraffcentret och diverse trevliga butiker. I morgon reser vi snortidigt mot kusten och sen väntar fyra dygn med sol och bad och god mat. Det ska bli jätteskönt!

På återhörande!

//Sara

Underbart är kort

Nu har vi redan vinkat av mormor och morfar igen! Det känns som att de nyss kom...

Men vi har hunnit med en hel del i alla fall och jag tror att de är nöjda med sin resa hit :) Här kommer ett litet axplock över vad vi gjort!

Flygningen hit gick bra och de landade på utsatt tid!

 

I väskorna fanns lite presenter (trots att mamman egentligen sagt att vi inte ville ha hit mer prylar...:)). Mostrarna hade skickat med en MYCKET populär traktor till Lukas! Så nu fick morfar lära sig hur man kör en grön traktor :) Kan också tillägga att det i princip bara var morfar som överhuvudtaget fick lov att röra traktorn....

 



 

Ibland måste man kolla så att motorn är ok...

 



 

Även om man har en mysstund så måste ju traktorn följa med...

 

Och ska man vila lite med mormor så är det säkrast att traktorn också är med i sängen :)

 

Vi gjorde en kickstart och åkte på safari till Nairobi National Park redan andra dagen.  

 

 

Och ren jackpot redan första timmarna för oss alla! En hel lejonfamilj minsann! Den här hannen var det första vi fick se, på pass uppe på en höjd långt borta.

 

 

 

Efter ett tags spaning så fick vi tyvärr veta att det inte var så harmonisk lejonfamilj som vi kanske trodde. Hanen var tydligt på jakt efter ungarna! Det är ju så grymt i djurvärlden, hanen ville så klart inte ha någon konkurrens i reviret av ungar som är på väg att växa upp.

Svårt att tro när man ser de gulliga lejonungarna dock.... Tyvärr var inte mina bilder de allra bästa av just ungarna, men här fångade jag en av dem i farten hyfsat skarpt i alla fall.

 



 

 

En fantastisk start på safarin helt klart!

 



 

Vi hade också turen att se många noshörningar. De flesta (som till exempel en mamma med unge) på väldigt långt håll men dessa kom vi så pass nära så att de kände vittringen av oss i alla fall.

 

Vi såg också ett par av mina favoritfåglar "cranes". Och hartebeest och zebror.

 



 

Och giraffer! Inte så många som vi brukar se i parken men vi kom dem nära i alla fall.

 



 

Vi stannade för lunch vid utkikspunkten och Lukas visade var djuren är :)

 



På luciadagen så tillbringade vi eftermiddagen med shopping på Spinners Web och Village Market, två av mormors favoriter från förra resan. Anledningen till att vi var i det området var att vi på kvällen var inbjudna på luciafirande på svenska ambassadörens residens minsann!

 

Ja där skulle man ju kunna tänka sig att bo.... Undrar om de kan tänka sig inneboende?
Det var en mysig kväll med glöggmingel och ett härligt luciatåg vid poolkanten. Underbart att höra fin luciamusik och mysa i mörkret och värmen!

 

 

Samma eftermiddag fick vi också reda på att vårt ärendenummer var med på fredagens domstolslista! Helt plötsligt så blev luciakvällen ännu lite mer underbar!

 

På fredagen var det dags för domstol och mormor och morfar fick följa med och uppleva den berömda domstolskorridoren på riktigt. Det blev en lång dag men vårt ärende togs i alla fall upp. Utfallet blev väl halvbra, domaren kunde inte lova oss domslut innan jul men skulle i alla fall försöka.

 

På kvällen tittade vi allesammans på SVTs Luciamorgon på SVT Play. Vi tyckte alla att det var en väldigt fin sändning och inte minst Lukas tyckte att det var oerhört fascinerande. Han satt som klistrad och följde sången! Det bådar gott inför kommande luciatåg :)

På lördagen åkte vi in till City för att shoppa lite och för att ta oss upp i konferenstornet som mormor  missade förra gången hon var här. Vädret var sådär men vi bestämde oss i alla fall för att åka upp.

 

Och tur var väl det för sikten var överraskande bra med tanke på att det var lite småmolnigt.

 

 

Efter att vi sett allt vi önskade så gick vi en stund på den stora masaimarknaden som är belägen strax bredvid tornet på lördagar. En förvånansvärt bra marknad faktiskt med riktigt stort utbud och inte alltför påträngande försäljare. En del fynd gjorde i alla fall jag, faktiskt lite kenyakläder både till mig och Lukas så nu kan vi klä oss rätt även när vi kommer hem!

 

Sen var det hög tid för lunch och det blev på italiensk restaurang där vi fick bord på terassen på ovanvåningen och faktiskt så hade vi utsikt både över de kaosartade gatorna och konferenstornet.

 



Ja just det, innan lunchen hann vi ju också med ett besök på Hiltons souvenirbutiker. Och där fyndade jag en trumma att ta med hem :) Lukas och jag tyckte att den var dökul (förutom att den luktar gammal get) men pappan i huset var nog inte riktigt lika entusiastisk :)

Nästa äventyr var en tur till Lake Naivasha. Mormor var väl sådär entusiastisk och ville minsann inte alls åka med båt bland några flodhästar! Tji fick hon för det var inte något alternativ att stanna på land, flodhästspaning fick det bli!

På vägen dit gjorde vi ett obligatoriskt stopp för att ta in utsikten över Great Rift Valley. Och dagen till ära så var det nog den bästa sikt vi haft på någon av våra turer dit.

 

Båten var redo för oss när vi kom fram så det var bara att bege sig ut på sjön. Inte behövde vi åka så himla långt heller förrän det var dags med närkontakt med "hipposarna"!

 



 

Flodhästar som dessutom låg fullt synliga uppe på "land"!! Huuuuur coolt som helst!

 



 

 

Det är inte direkt några små djur vi pratar om..... Men de såg ut att ha det väldigt behagligt i vattnet i den gassande solen.

 

 

Massor av pelikaner fick vi också se, också coola djur! Kaptenen tog oss på en timmes lång tur på sjön ungefär och vi åkte en bra bit runt Crescent Island och fick se många djur där. Den här gången brydde vi dock inte oss om att promenera på ön, vi såg tillräckligt mycket ändå.

 



 

Lunch åt vi sen på underbart mysiga Elsamere och vi åt så vi höll på att spricka av både lunchbuffé och efterrättsbuffén :)

 

Vi var ju tvungna att hinna med en tur till Karen också innan det var dags för mormor och morfar att resa tillbaka till Sverige. Morfar fick till exempel se pärltillverkningen på Kazuri - han var inte så intresserad av att gå länge i affären som jag och mormor så han fick fördriva lite tid i tillverkningen istället.

 

Lunch åt vi på en annan av mormors favoriter, nämligen Karen Blixen Coffee Garden. Underbart ställe det också, tyvärr så var inte vädret alls så underbart just då så vi fick faktiskt flytta inomhus! Men det gick ju det också och maten var som vanligt helt okej!

 

Ja en dryg vecka går fort och nu är de redan tillbaka i Sverige igen. Märkligt det där, ena stunden är de här och nästa redan hemma i ett gråmulet Norden igen. Nu har ni ju i alla fall fått veta lite av vad vi har hittat på :)

 

Vi hade ju hoppats att vi idag skulle varit lite mer "på väg hem" än vad vi är i nuläget. Tyvärr visade det sig att domaren inte alls hunnit med att färdigställa vårt domslut till idag som han lovade försöka utan vi får snällt vänta till efter juluppehållet innan vi kan kalla Lukas för vår juridiske son också.  Trist har det varit idag, många tårar och många "mamma ledsen" och sen lite sympatitårar från Lukas. Men nu tar vi nya tag! 18 januari är inte så fasligt långt borta och nu är det ju jul och allt! Kan inte fatta att det är julafton på måndag - helt galet! Och här är varmare än någonsin! Vi ser fram emot en varm och skön jul med svenska godsaker som fanns i resväskorna och så hoppas vi att 18 januari är en fantastiskt bra dag! Och så klart så gläds vi oerhört med våra goa danska vänner som idag fick sina judgement och som nu helt hämningslöst kan lägga upp bilder på sina goa söner på Facebook och blogg!

DET längtar jag också efter att få göra ska ni veta - ni skulle bara veta vilken underbar pojk vi har!

 

Ha det så gott tills nästa gång!

 

//Sara



Tsavo West

Från Amboseli åkte vi vidare med familjen Sonesson till Tsavo West som var det andra stora safarimålet. Tsavo utgörs av två gigantiska parker, Tsavo East och Tsavo West. Motorvägen mellan Nairobi och Mombasa är det som delar Tsavo i sina två delar. Tsavo West anses av många som den mer natursköna av de båda parkerna och är känt bland annat för sina röda elefanter. Sanden i Tsavo är verkligen riktigt, riktigt röd, helt fantastiskt att se.

 

Från Amboseli till Tsavo fick vi resa ganska tidigt på morgonen, detta eftersom vi skulle hinna i tid till den väpnade konvojen som vi skulle åka med.....

Just den där biten var vi nog lyckligt ovetande om, men det visade sig att detta är en standardprocedur eftersom vägen vi skulle åka på går just vid gränsen mellan Kenya och Tanzania.

 

Det var verkligen ett oerhört torrt landskap vi färdades genom men det märktes också att det ganska nyligen regnat, och det rätt rejält också! 

 

 

Det hade till och med regnat så illa så att vägen vi skulle åka på var fullständigt fördärvad av regnet. Vi hade ju sett att vi haft ganska mycket regn runt omkring oss så det är klart att det påverkar marken när det är så in i bänken torrt.

 

Men vi kunde också se att det gjordes förberedelser för att regnperioden snart skulle börja, mycket marker gjordes iordning för sådd och plantering.

 



 

Och ju närmare Tsavo vi kom desto mer spirade det av grönt i marken.

Efter ett antal mil så lämnade den väpnade eskorten oss och det var ok för oss att fortsätta på egen hand. Inte långt därefter åkte vi förbi skylten som annonserade att vi äntrade Tsavo National Park. Och kort därefter kom vi fram till ett fantastisk naturfenomen, nämligen Shetani Lava Flow.

 

Området är helt enkelt ett enormt område av svart lava som stelnat vid ett utbrott. Hela området är vulkaniskt och lavafältet är nog det mest påtagliga tecknet på det. Helt otroligt att se det stora svarta till synes oändliga området där det i princip inte växte nånting och så alla de gröna kullarna däromkring. Riktigt häftigt och vi stannade så klart för att ta lite foton. 

 

Sen var det dags att äntra den "riktiga" delen av parken. Tsavo är väldigt buskigt och torrt och ganska knepigt att skåda djur egentligen, även om vi hade tur som kom dit innan alla buskar och träd slagit ut efter regnen, då ska det tydligen vara ännu värre....

Men även om man inte ser så mycket djur kan man se och lära sig massor av annat! Vi fick till exempel en lång lektion i hur termiter lever och samhällena fungerar. Vi fick också lära oss att se skillnad på en aktiv och en inaktiv termitstack. Den här är i alla fall inaktiv kan jag meddela :)

Inte långt därefter så var Carina ruskigt skarpögd och skrek - ELEPHANT!! Hihi, vi hade nästan missat den allesammans men nu blev det tvärstopp för att kolla på den här jätten!! Han var stor och gick alldeles ensam vid buskaget, men särskilt röd var han ju inte.....

 

Efter det så fick vi tvärstoppa för lite mindre varelser :) Lilla sköldpaddan hade bestämt sig för att korsa vägen mitt framför oss och tog sällskap med en Dik-Dik, den minsta antilopen. Sköldpaddan var väl inte jätteliten men i jämförelsen på bilden här så ser ni kanske hur plutteliten Dik-Diken är!

Så här ser det ut i större delar av parken, i alla fall vid den tiden vi var där (tidig november). Låga buskar och massor av torrt gräs, omringat av fantastiska gröna kullar!

Vi fick också se en del nya bekantskaper som vi nu kan pricka av i djurboken. Bland annat Oryx som den här spetshornade antilopen heter. Det är en av de större antiloperna och har väldigt fin teckning på huvudet.

 

I ett buskage precis bredvid vägen och vår bil satt den här fågeln i lugn och ro. Det är en "Go-away-bird" och visst är den cool?!

 

Det var dags för stopp och avstigning av bilen när vi kom till Mzima Springs.

 

Mzima Springs är en naturlig källa som springer upp i Tsavo West. Vattnet från källan leds i rör vidare och förser idag Mombasa med färskvatten. Man tror att vattnet kommer från Chyulubergen via en underjordisk flod.  

 

Vi skulle ta en promenad ner till källan och för att göra det fick vi såklart ha en beväpnad vakt med oss. Ja skylten nedan förklarar väl varför......

 

Nere vid källan så såg vi på andra sidan vattnet den här svansen.....

 

Och mycket riktigt så varnade skyltar nere vid vattnet för krokodiler.

 

När vi gick lite längre fram längs gångstigen så fick vi även se den andra änden av den rätt rejäla krokodilen. Kändes sådär att gå på en smal stig med massor av buskage runt omkring kan jag berätta. Fanns massor av ställen för krokodiler att gömma sig på enligt min bedömning. När vi frågade vakten hur många krokodiler där fanns så svarade han: "oh, there are so many...." Yes, box, kul att man bara såg en då..... Var var de andra kan man ju fråga sig!

 

Vi fick också se några av mina favoritödlor :) Lika coola varenda gång!

 

Efter en stunds ytterligare promenad var vi framme vid en av huvudattraktionerna längs källan, nämligen den nedsänkta tanken som man kunde gå ner i och se djurlivet i vattnet. När denna byggdes så fanns det flodhästar som man kunde se genom fönstrena, men såklart har all rörelse där stört dem så nu finns de inte i just den delen av vattnet.

 

Men vi fick i alla fall se de här fula fiskarna :)



 

Vi hittade också flodhästarna i den andra dammen. Men som vanligt så vill ju inte flodhästar visa upp sig för oss.... Det var ruskigt varmt så jag förstår att de ville hålla sig under vattenytan men ÄNDÅ!!! Nån gång skulle jag väl ändå kunna få lite vettiga flodhästfoton!

 

Fler nya bekantskaper mötte oss sen på vägen mot vår picknickplats. Den här gången Kudu-antilopen som vi inte fått se i verkligheten innan. Cool pepparkaksfärgad antilop med spritsar på som Carina beskrev den :) Eller som den där Delicato-kakan som vi inte kunde komma på namnet på!

 

Och vilken picknickplats sen då! Högt upp på en höjd med makalös utsikt över oändliga vidder. Man kan ju förstå varför den kallas för "Tjuvskyttarnas utkikspunkt", tragiskt nog.

 

Även här fick vi se hur regnet närmade sig. Det var verkligen en vägg av oväder och regn som kom närmare och närmare oss. Nu såg det verkligen inte ut som att vi skull klara oss torrskodda.

 

Och så såg vi den här kuliga fågeln, visst är det väl en sån som han i Lejonkungen är? Det är i alla fall en Hornbill, kan vara en Van-der Deckens Hornbill men jag är inte riktigt hundra ;)

 



Mer utsikt

Den här vackert tecknade fjärilen hade vi runt oss under tiden vi fikade, till sist satte den sig stilla en liten stund så jag kunde fånga den på bild.

Efter lunchen så begav vi oss in i en helt annan typ av landskap. Nu fick vi verkligen uppleva den röda jorden!

 

Vi åkte kilometer efter kilometer i ett fruktansvärt torrt och nästan dött landskap. Bara de röda vägarna och en massa halvdöda buskar kändes det som. Inte såg vi mycket djur heller men titt som tätt så kunde vi känna den omisskännliga odören av något dött. Påminde starkt om kadaverbilen faktiskt... Inte konstigt om djuren dukar under i detta fruktansvärt ogästvänliga landskap, kan inte funnits så mycket som ett grässtrå att äta i den förfärliga torkan.

 

Ett par zebror korsade iallafall vår väg ibland.

 

Men så småningom började vi kunna skönja en liten skiftning i landskapet igen, liiiiiiite mer grönt blev det allt eftersom. Och nu kunde vi åter se kullarna! Lite trevligare än det nästan läskiga spöklandskapet.

 

Och då blev det helt plötsligt lite mer aktivitet omkring oss. Mer elefantskit och inte minst såna här märken - ett fullständigt nermejat träd. Tydligt tecken på elefantskövling.

 

Och där var de! Strax till vänster om oss, men givetvis på väg bort från oss.... Arghhhh!!

 

Men lite längre fram kom vi fram till ett vattenhål och då misstänkte vi att de elefanterna vi såg var på väg dit. Men när vi kom så var det inga elefanter där, men väl den här. Kolla in hur han böjer på benen! Det är en ung "Yellow-billed stork".

 

Eftersom det inte var någon aktivitet av större djur vid vattenhålet så fortsatte vi vidare. Vi hade inte rullat många hundra meter innan vi mötte den här raden - på väg rätt mot vattenhålet vi just lämnat! Ja det var ju inte annat att göra än att vända om och åka tillbaka för att ställa oss på pass och vänta!

 

Och efter en liten stunds väntan så kom de! Tågandes rätt mot vattenhålet och oss. Vi hade placerat oss helt rätt på rakt motsatta sidan av vattenhålet och vi stod en lång stund och bara njöt av deras uppenbarelse.

Vad vi däremot inte hade koll på var att en av de yngre elefanterna hade lösgjort sig från de andra och uppenbarligen INTE var på humör för att låta oss stå kvar där vi gjorde!

 

Jag kan ju säga som så att det blir en rejäl pulshöjning när man ser en stor (även om den var liten så var den rätt stor) elefant som var tydligt uppretad och som gör utfall ett par gånger mot bilen. Vi hade nog inte haft mycket chans om hon velat ramma oss! Dessutom stod vår bil inte helt redo för flykt så innan vi var borta så hann hon komma ganska nära och göra några utfall.

Inte nog med det - bakom oss hade smugit sig upp ännu en lite ilsken elefant som vi då mötte när vi vände bilen. Den gynnaren kom ju rätt i vår färdriktning och var riktigt nära bilen ett tag. Shit pommes frites - det var lite för spännande faktiskt!

Efter det var vi rätt så nöjda med närkontakt av elefanter och på vägen till vår lodge så såg vi faktiskt bara deras lämningar faktiskt. Däremot träffade vi på en hel del giraffer.

Tydligen hade vi rätt bra fart också bitvis för rätt vad så åkte Alvars keps av! Och efter incidenterna med elefanterna så var ingen av oss så himla sugen på att kliva ut och leta efter den!

 

Framåt kvällningen så kom vi fram till Ngulia Safari Lodge där vi skulle tillbringa natten. Själva bygget såg kanske inte så mycket ut för världen men när vi närmade oss så såg vi att det gick elefanter vid vattenhålen precis vid lodgen!!! Den här bilden är tyvärr från morgonen efter när vi lämnade lodgen och då var där tyvärr inte några elefanter kvar....

 

 

Efter att vi checkat in på våra rum så var det ju dags att kolla in omgivningarna. Och som ni ser om ni tittar riktigt noga så var elefanterna precis på väg bort från lodgen när vi kom. Ni ser dem till vänster på bilden.

 

Där var också gott om babianer som Lukas gärna spanade på!

Vi fick rummen precis bredvid den "stora" uteplatsen/balkongen och hade alltså duktigt fin utsikt från vårt rum också!

 

Och om man kollade noga ut från vårt rum åt vänster så var det elefanter kvar i det ena vattenhålet! Så klart hade min stora kamera med zoomen slut på batteri just då så några närbilder blev det ju inte.

På Ngulia Safari Lodge är sannolikheten väldigt stor att man får se leopard! Och eftersom det var det djur  av "Big Five" som vi saknade så var det väl en ganska tungt vägande faktor när vi bokade vårt boende. Nu hör det ju till saken att det kan kallas lite fusk eftersom lodgen hänger upp kött som lockbete varje kväll..... Men hur som helst, om det nu är enda sättet för oss att få se leoparden (som jag tycker är ett av de vackraste djuren), så kan jag leva med det!

Och mycket riktigt - mitt när vi höll på att göra oss i ordning för middagen (tack och lov stod jag inte i duschen som vissa andra) så bankar det på vår dörr! "The Leopard is here" hinner jag höra innan jag drar tröjan över huvudet och fångar kameran i farten och rusar ut. Tyvärr så var det ju väldigt mörkt även om där var strålkastare så jag har inte jättebra bilder men vi fick i alla fall se den! Oerhört mäktigt att ha en så stor vacker katt bara ett tiotal meter från den öppna restaurangen! Den hade fullt sjå med att knapra i sig kött/benbiten och vi kunde höra benen krasa ända till dit vi stod! Helt fantastiskt!!!

 

Efter att den knaprat i sig alltsammans så hoppade den graciöst ner från träställningen, tog en runda för att försäkra sig om att den inte tappat något och sen gick den bort till vattenhålet och förmodligen drack lite. Det var svårt att se i mörkret och i ärlighetens namn lite läskigt också eftersom man inte riktigt hade koll på var den var! Men till sist så kunde vi se en skugga som försiktigt smög bort från lodgen och ut i det vilda igen. En riktigt spännande upplevelse, även om det var liiiite fusk :)

 

Morgonen efter så var det en av babianerna som vaktade köttkroken :)

Utsikten från lodgen var helt magisk! Från baksidan av bygget kunde man se hur långt som helst!  Även det är svårt att återge på bild men det var fullständigt "breathtaking"!

Schysst utsikt från poolbaren. Men man ska nog hålla drinkantalet nere om man skulle få för sig att luta sig mot staketet.... Det var inte mycket till säkerhetsåtgärder! Vilket i och för sig är rätt vanligt här i Kenya.

 

 

Morgonen efter så gjorde vi ingen morgongamedrive innan frukost, utan istället åt vi tidig frukost och begav oss ut i parken, och tyvärr också hemåt igen.

 

Vi stötte då på en del sådana här träd med ett fantastiskt rotsystem. Helt otroligt att de kan växa på det sättet!



 

Och på en klippa lite längre fram satt en sån här fuling, en "Southern Ground Hornbill" som vi tittade på en stund.

 

Och tur var kanske det - för bara några meter längre fram så tvärstannar Sam, vår guide. "Var nu redo med kikare och kameror" säger han och backar några meter med bilen. Han pekar upp mot klippan till höger om oss och SHIT!!!! Där ligger en helt lugn, cool och alldeles underbart vacker leopard och vilar på klippan!!!! Holy Moly - nu är det ingen som kan anklaga oss för fusk!!!

 

Kolla bara vilken underbart vacker katt!

"Ville ni nåt?"

 

 

Helt lyriska kunde vi efter en stund åka vidare - ni skulle bara veta hur det känns att vara så nära ett fullständigt vilt djur som man sökt efter så länge!

Tja, efter det så såg vi egentligen inte så himla mycket mer - inte som bräcker leoparden i alla fall :)

Men vi såg några bufflar!

Och en uppnosig buffelkalv!

Och när vi skulle checka ut från parken så såg vi den här vackra fågeln som slet med sitt bo!

 

Helt obekymrad av att vi stod bara några meter bort med bilen så höll den på och byggde och byggde!

 

Det var faktiskt det sista jag hade berätta om vår tur till Tsavo West. Det var en på många sätt fantastisk tur. Även om vi inte såg så förfärligt mycket djur så var totalupplevelsen ändå helt klart godkänd! Och tänk - nu har vi sett alla av "The Big Five"!

 

Och trots alla "räliga" regnmoln som omringade oss i princip hela resan så regnade inte en droppe på oss när vi ville titta på djur - det får man väl vara väldigt nöjd med! Dessutom fick vi på vägen hem höra att det regnat över 100 mm i Nairobi under tiden vi var borta - snacka om timing att lämna stan!!

 

På återhörande!

 

//Sara